Studier på Komvux har för många korttidsutbildade inneburit en andra chans. För skoltrötta ungdomar har möjligheten att ”läsa upp” svaga gymnasiebetyg öppnat dörren för vidare studier på högskolor och universitet. Artikeln beskriver satsningarna på Komvux under fyrtio år från 1968 till våren 2008 då regeringen beslutade skära ned statsbidragen med en tredjedel. Andra vuxenutbildningar som…
Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) organiserar folkhögskollärarna och har varit aktiv i folkhögskolans utveckling i över 100 år. SFHL har alltid varit en lärarorganisation med den dubbla målsättningen att värna både om medlemmarnas fackliga villkor och om folkhögskolans möjligheter att verka som alternativ skolform. Folkhögskolan som skolform grundades underifrån och inte av någon officiell myndighet. Det…
I sin bok ”Den lärarinnan är den lyckligaste” beskriver Magnus Fock förskollärarnas målmedvetna arbete för att skapa en förskola för alla barn i Sverige. Skildringen tar sin början i det tidiga nittonhundratalet då systrarna Moberg bildade Fröbelinstitutet för utbildning av barnträdgårdsledarinnor i Norrköping. Artikeln sammanfattar bokens beskrivningar av hur ledande valda företrädare för förskollärarna har…
Lärarförbundet bildades 1991 då Sveriges lärarförbund (SL) och Sveriges facklärarförbund (SFL) gick samman. Viktiga politiska områden för Lärarförbundet har varit medlerkan till den nuvarande förskolans genomförande, professionaliseringen av läraryrket och att göra lärarutbildningen forskningsförberedande. Projektet ”Lärarna lyfter Sverige” visade att kunskap kommer att avgöra Sverige framtida välfärd och ekonomiska utveckling. Översikten tar även upp kommunaliseringen…
Inför 1993 års avtalsrörelse inledde de två lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ett samarbete. De stora kommunala arbetsgivarorganisationerna deklarerade att läget i Sverige nu var sådant att avtalen borde ligga på oförändrade nivåer. Ett avtal om samverkan mellan lärarorganisationerna tecknades 1996 och Lärarnas Samverkansråd bildades. Samverkan kunde nu innefatta både förhandlingsfrågor, utbildningspolitiska frågor och pensions-…
Hur ser bilden av en lärare ut idag? Hur har den påverkats av tidigare generationers syn på lärare och lärares egen syn på sig själva? I artikeln lyfter Sofia Persson fram bilder och motbilder som har påverkat synen på folkskollärare och folkskollärarinnor genom tiderna….
Artikeln ger en kort tillbakablick på de olika uppfattningarna om läraryrket som särskilt lämpat för kvinnor och därmed också lämpligt att stämpla som ett ”kall” och inte ett yrke. Även om det idag inte är många som delar dessa uppfattningar kämpar lärarna och yrket fortfarande för att få den ställning och villkor som är motiverade…
Fram till 1950 fanns i Sverige två starkt åtskilda huvudtyper av skolor: den obligatoriska folkskolan och de icke-obligatoriska s.k. högre skolorna. Lärarna i dessa åtskilda skoltyper var också de starkt åtskilda och hade helt olika utbildningsbakgrund. Medan folkskollärarna hade en yrkesutbildning på lärarseminarier hade läroverkslärarna en längre utbildning i olika ämnen på universitets- och högskolenivå…
I artikeln ”Flickskolans kultur” väljer Ingela Schånberg att studera två flickskolor i Lund i slutet av förra århundradet. Dåtidens skolor för flickor hade inte statsstöd och startades av enskilda personer, oftast kvinnor, och finansierades med avgifter. Grundarnas personliga syn på livet – religion, etik och moral präglade undervisningen och gav skolan en speciell profil. De två…
Skolan förändras – nya läroplaner är uttryck för en politisk vilja att ändra skolans mål. Under 1900-talets sista decennier genomgick gymnasieskolan liksom grundskolan stora förändringar. En skola som tidigare varit förbehållen barn ur medel- och övre medelklass och från studievana miljöer skulle nu vara öppen för barn och ungdomar ur alla samhällsklasser. Dessa förändringar mottogs…