Artiklarna under denna rubrik belyser utvecklingen från folkskolans inrättande 1848 och fram till 1950-talet. Från parallellskolesystemet med en mängd olika skolor där barn och ungdomar tidigt sorterades efter fallenhet, social och ekonomisk bakgrund, till den skola vi ser idag som tog form efter flera decenniers kamp, utredande och politiska kompromisser.
Samtidigt som utbildningen haft rollen att anpassa och socialisera den växande generationen till samhällets struktur och därmed varit mer stabiliserande och konserverande än samhällsförändrande, har den redan tidigt under gångna sekel medverkat till den s.k. ståndscirkulationen, och i modern tid, till att brygga över sociala och ekonomiska skillnader.
I internationella undersökningar som studerat det svenska utbildningssystemet efter 60-talets stora skolreformer, lyfts särskilt den sammanhållna skolans fördelar fram när det gäller skolans betydelse för att kompensera för ojämlika sociala och ekonomiska förhållanden i hemmen. Skolan ska ge alla lika möjligheter och inte enbart gynna vissa (som var tanken med ståndscirkulationen). Dessa reformer har beslutats i breda uppgörelser över partigränserna och i jämförelse med utbildningssystem som det brittiska och tyska där elever tidigt måste göra val och där parallella skolsystem lever kvar, har undersökningar visat på bättre resultat för den svenska skolan även kunskapsmässigt i jämförelse med dessa länder (OECD:s sk Pisa-undersökningar).
Kan dagens lärare lära av sina föregångare och deras bidrag till skolutvecklingen? Läs artiklarna under denna rubrik och titta på några av dokumenten i TAM:s arkiv!
