Det var Sveriges allmänna folkskollärareförening som krävde och fick igenom en genomgripande förändring av folkskollärarnas utbildning 1906. Flera lärare var arbetande ledamöter i den kommitté som utarbetade förslaget till den nya och förbättrade utbildningen. Kommittén lade också fram förslag till en radikalt förändrad undervisningsplan för folkskolan. Det ledde till att riksdagen 1914 fattade beslut om en…
Flera av folkhögskolans förgrundsgestalter var aktiva i debatten om unionsupplösningen 1905. Det gav eko i rikspressen och väckte viss förvåning att en lärarkår som var känd för stark sammanhållning och gemensam värdegrund i utbildningspolitiska frågor nu gav upphov till det som beskrivs som ”Folkhögskoleschismen” i Lena Skördemans artikel….
Folkhögskolan har sedan bildandet uppmuntrat läsning av litteratur och utbildat blivande författare i skrivandets konst. Etablerade författare har också varit lärare och föreläsare vid Folkhögskolorna. Till exempel har Kerstin Ekman och Per Gunnar Evander varit lärare och Liza Marklund och Wilhelm Moberg elever. Svenska har varit ett ämne med många veckotimmar på schemat och litteratur…
Tre lärare får i artikeln illustrera den svenska folkhögskolans själ och pedagogik. Här ges exempel på pedagogiken genom ”natur och kultur, trygghet och värme och som stekt sill som utgångspunkt för ekonomistudier.” Artikeln avslutas med en karaktäristik av folkhögskolan….
Ska manliga och kvinnliga lärare ha lika lön för lika arbete? Att svaret är JA kan verka självklart för tjugohundratalets lärare, men för inte så länge sedan var argumenten för att de kvinnliga lärarna skulle ha lägre lön att de borde tilldelas de enklare sysslorna inom folkskolan – dvs att undervisa yngre elever och flickor….
Skolan förändras – nya läroplaner är uttryck för en politisk vilja att ändra skolans mål. Under 1900-talets sista decennier genomgick gymnasieskolan liksom grundskolan stora förändringar. En skola som tidigare varit förbehållen barn ur medel- och övre medelklass och från studievana miljöer skulle nu vara öppen för barn och ungdomar ur alla samhällsklasser. Dessa förändringar mottogs…
Fram till 1950 fanns i Sverige två starkt åtskilda huvudtyper av skolor: den obligatoriska folkskolan och de icke-obligatoriska s.k. högre skolorna. Lärarna i dessa åtskilda skoltyper var också de starkt åtskilda och hade helt olika utbildningsbakgrund. Medan folkskollärarna hade en yrkesutbildning på lärarseminarier hade läroverkslärarna en längre utbildning i olika ämnen på universitets- och högskolenivå…
Artikeln ger en kort tillbakablick på de olika uppfattningarna om läraryrket som särskilt lämpat för kvinnor och därmed också lämpligt att stämpla som ett ”kall” och inte ett yrke. Även om det idag inte är många som delar dessa uppfattningar kämpar lärarna och yrket fortfarande för att få den ställning och villkor som är motiverade…
Hur ser bilden av en lärare ut idag? Hur har den påverkats av tidigare generationers syn på lärare och lärares egen syn på sig själva? I artikeln lyfter Sofia Persson fram bilder och motbilder som har påverkat synen på folkskollärare och folkskollärarinnor genom tiderna….
Inför 1993 års avtalsrörelse inledde de två lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ett samarbete. De stora kommunala arbetsgivarorganisationerna deklarerade att läget i Sverige nu var sådant att avtalen borde ligga på oförändrade nivåer. Ett avtal om samverkan mellan lärarorganisationerna tecknades 1996 och Lärarnas Samverkansråd bildades. Samverkan kunde nu innefatta både förhandlingsfrågor, utbildningspolitiska frågor och pensions-…