Lärares identitet genom tiderna

Hur har tidigare generationers syn på lärare och lärares egen syn på sig själva sett ut? Vad är en lärares identitet? Olika bilder och motbilder har präglat synen på folkskollärare och folkskollärarinnor genom tiderna. Det har funnits både karikatyrer och idealbilder. När läraryrket ansågs särskilt lämpat för kvinnor sågs det också lämpligt att stämpla som ett ”kall” och inte ett yrke. Samtidigt argumenterades för att de kvinnliga lärarna skulle ha lägre lön och att de borde tilldelas de enklare sysslorna inom folkskolan – d.v.s. att undervisa yngre elever och flickor. Fram till 1950 fanns i Sverige två starkt åtskilda huvudtyper av skolor: den obligatoriska folkskolan och de icke-obligatoriska s.k. högre skolorna. Lärarna i dessa åtskilda skoltyper var också de starkt åtskilda och hade helt olika utbildningsbakgrund. Läroverkslärarnas undervisning, bildningsideal och ämnen hade präglat den högre utbildningen under de senaste 100 åren. Med skolreformerna kom utvecklingen från en gymnasieskola för eliten till en gymnasieskola för alla. Skolan skulle nu vara öppen för barn och ungdomar ur alla samhällsklasser. Olika reaktioner kom till uttryck i lärarkåren om skolans och bildningens roll och lärarens uppgift.