Författare: Lärarförbundet Admin

Sveriges Folkskollärarförbund (SFF) bildas, SAF startar platsförmedling i Stockholm och tankar om hjälpundervisning till elever med ”mindre begåvning” börjar spridas. 1920 Läroverksstyrelsen och Folkskoleöverstyrelsen blir Skolöverstyrelsen (SÖ). Sveriges Folkskollärarförbund (SFF) bildas. Folkskolan som bottenskola – satirteckning: (Klicka för större bild) Läs:Folkskollärarna – en facklig tillbakablick | av Göran Sparrlöf 1921 Reviderad folkskolestadga (-1958) Kommunala verkstadsskolor…

Ett flertal skolutredningar och en skolkommission tillsätts, folkskolan fyller hundra, Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildas och enhetsskolans försöksverksamhet inleds. 1940 1940 års skolutredning Den svenska skolan stod efter krigsslutet inför stora problem. Bristen på skollokaler och lärare var stor. Intresset för skolutbildning för barnen var stor i den växande medelklassen. Samtidigt dominerades de teoretiska utbildningarna av…

En ny betygsutredning tillsätts, första kullen från nya lärarutbildningen går ut, skollagskommittén tillsätts och lärarförbunden antar gemensamma etiska principer. 1990 En ny betygsutredning tillsätts; Skolöverstyrelsen läggs ned och ersätts av Skolverket; Flexibel skolstart: skolpliktsålder 6 år Lärarutbildningen får en parallell grundskoleutbildning där allmänna ämnesstudier kan kompletteras med 40 p praktiskt pedagogisk utbildning. Till den s.k….

2002 Mot en ny skollag Skollagskommitténs betänkande: Skollag för kvalitet och likvärdighet SOU 2002:121 (extern länk) Skollagskommittén som s-regeringen tillsatte 1999 lämnar sitt slutbetänkande. Motiven var desamma som för lärarutbildningsutredningen – den moderna skolan kräver anpassningar i skollagen.   En tillbakablick ”Äntligen kom beslutet om enhetsskolan”, Solveig Paulsson, tidigare förbundsordförande i Sveriges Lärarförbund, berättar om…

Lärarnas kamp för rätten till en bra skola, för bättre villkor för lärare och för rätten att organisera sig har pågått under mer än hundra år i Sverige. Idag har lärarna i Sverige rättigheter som deras föregångare bara kunde drömma om, och ändå återstår mycket att göra innan läraryrket har den ställning som är motiverad…

…

Idag ryms både yrkesutbildningar och s.k. teoretiska utbildningar inom den treåriga gymnasieskolan och har man bara tillräckligt bra betyg finns det många valmöjligheter för alla som går ut grundskolan. Före gymnasie­skolans införande på 1970-talet fanns en mängd olika skolformer och gymnasiet var förbehållet en minoritet – så sent som på 1950-talet tog bara ca tio…

Lärdomsskolor och undervisning på svenska, 1679 års skolordning för högre skolor, apologister, katedralskolor, djäknar och sockengång. 1500 Lärdomsskolor och undervisning på svenska Först på 1500-talet börjar undervisning på svenska. Då inrättas lärdomsskolor – gymnasier – för blivande präster och de män ur adeln som förutsågs inneha ämbeten i riket. Lärdomsskolorna styrdes av en skolordning från…

Elementarläroverk med apologistskolor och lärdomsskolor, folkskolan införs och det första stora lärarmötet hålls. 1807 I 1807 års skolordning slås fast att den högre utbildningen ska gälla även andra än präster och blivande ämbetsmän.  De s.k. apologistskolorna som inrättats för borgarklassens barn under 1700-talet fick en moderniserad läroplan med realia och moderna språk. 1820 Med 1820…

En arbetsmarknadskonflikt bryter ut under 1980, det demonstreras mot nedskärningar i skolan och grundskolan fyller 20 år. 1980 Lgr80 – motsvarade inte förväntningarna Lgr80 motsvarade inte reformivrarnas förväntningar. SIA-utredningen resulterade bl a i ett uppdrag att se över läroplanen för grundskolan från 1969 – Lgr69 – som av tillskyndarna av grundskolereformen inte ansågs motsvara intentionerna…