Fröbelstugan i Norrköping startas, Fröbelinstitutet grundas och Svenska Fröbelförbundet påbörjar sin verksamhet. 1904 Ellen och Maria Moberg öppnar Fröbelstugan i Norrköping, den första ”folkbarnträdgården” 1905 Föreningen för folkkindergarten startas av systrarna Moberg 1906 Artikel om de tidiga barnträdgårdarna och Fröbels barnpedagogiska idéer ”De små kunskapssökarna”, artikel ur tidskriften Kindergarten 1909 Ellen Moberg grundar Fröbelinstitutet i…
Krav på decentralisering, alla linjer blir treåriga, ny läroplan för gymnasieskolan och komvux, Kunskapslyftet startar och yrkesetiska principer för lärare antas. 1990 1990-tal: Krav på decentralisering Kraven på decentralisering ses som ett sätt att stärka effektiviteten. Parallellt framförs krav på att starkare låta marknader styra och ge utrymme för privata lösningar och därmed en avreglering….
Staten återtar makten över skolan, steg tas mot en ny skollag och det görs en utredning om lärarlegitimation. 2000 Kunskapsbygget 2000 – det livslånga lärandet: SOU 2000:28 (extern länk) En ny gymnasiekommitté ska utreda en framtida utformning av studievägsutbud. Kommittén lägger sitt slutförslag 2002. 2000-tal: Staten återtar makten Under 2000-talet återtar staten makten från huvudmännen…
Den svenska förskolan hålls idag fram som ett föredöme i världen. Men vem hade väl för bara en generation sedan kunnat drömma om att man nu ser det som självklart att barn ska börja skolan vid ett års ålder? Lärarnas kunskaper om de tidiga barnaårens betydelse för individens utveckling och lärande har betytt mycket för…
De första småbarnsskolorna, den första barnkrubban och Sveriges första Kindergarten startas. 1836 De första småbarnsskolorna De första så kallade småbarnsskolorna startas i Stockholm 1836. Förebilden var de institutioner som inrättats i Tyskland och England i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. De riktade sig till barn mellan 2 och 7 år och utgick från…
Elementarläroverk med apologistskolor och lärdomsskolor, folkskolan införs och det första stora lärarmötet hålls. 1807 I 1807 års skolordning slås fast att den högre utbildningen ska gälla även andra än präster och blivande ämbetsmän. De s.k. apologistskolorna som inrättats för borgarklassens barn under 1700-talet fick en moderniserad läroplan med realia och moderna språk. 1820 Med 1820…
Idag ryms både yrkesutbildningar och s.k. teoretiska utbildningar inom den treåriga gymnasieskolan och har man bara tillräckligt bra betyg finns det många valmöjligheter för alla som går ut grundskolan. Före gymnasieskolans införande på 1970-talet fanns en mängd olika skolformer och gymnasiet var förbehållet en minoritet – så sent som på 1950-talet tog bara ca tio…
…
Lärarnas kamp för rätten till en bra skola, för bättre villkor för lärare och för rätten att organisera sig har pågått under mer än hundra år i Sverige. Idag har lärarna i Sverige rättigheter som deras föregångare bara kunde drömma om, och ändå återstår mycket att göra innan läraryrket har den ställning som är motiverad…
2002 Mot en ny skollag Skollagskommitténs betänkande: Skollag för kvalitet och likvärdighet SOU 2002:121 (extern länk) Skollagskommittén som s-regeringen tillsatte 1999 lämnar sitt slutbetänkande. Motiven var desamma som för lärarutbildningsutredningen – den moderna skolan kräver anpassningar i skollagen. En tillbakablick ”Äntligen kom beslutet om enhetsskolan”, Solveig Paulsson, tidigare förbundsordförande i Sveriges Lärarförbund, berättar om…