Nya folkhögskoleförordningar kommer både 1991 och 1997 och 1998 startar Kunskapslyftet.
1991
Ny folkhögskoleförordning
Syftena bakom folkhögskolereformen 1991 var flera. Bl a att tydliggöra folkhögskolan i förhållande till andra vuxenutbildningsanordnare, utvärdera kursverksamheten, ev avskaffande av den statliga löneregleringen och genomföra ett mer decentraliserat styrsystem.
Den nya gymnasieskolan skulle vara treårig och omfatta alla – vad var då folkhögskolans roll – med yrkesutbildningarnas integration i gymnasieskolan, vars metodik och målsättning alltmer skulle att komma att likna folkhögskolan.
Propositionen kom att föreslå övergång från statlig regelstyrning till målstyrning av bidragen till folkhögskolor och studieförbund. Ett folkbildningsråd skulle inrättas för att överta de uppgifter som SÖ tidigare haft. De statligt reglerade lärartjänsterna skulle upphöra. Statsbidraget schabloniseras och folkhögskoleförordningen slopas. Regler om tjänster, behörighet, skydligheter och rättigheter, lärarråd, kurser, överklaganden mm slopades. Detta skulle skötas av huvudmännen och det skulle bli möjligt att ha en gemensam styrelse för flera skolor. SFHL protesterade mot dessa förändringar och krävde i ett upprop att staten skulle ta mer ansvar för folkhögskolan. Propositionens förslag gick i stort igenom riksdagsbehandlingen med vissa smärre förändringar och eftergifter till SFHLs krav.
I samband med att den statliga löneregleringen avskaffades för de kommunalt anställda lärarna genomfördes alltså decentralisering också av folkhögskolornas styrning. Stora förändringar genomfördes också i förhandlingsverksamheten på central och lokal nivå.
Remiss om SOU 1990 angående Folkhögskolan
”Folkhögskolan behövs som alternativ”
1996
Statlig utvärdering av folkbildningen:
SUFO 1996:159 Folkbildningen – en utvärdering
1997
Ny folkhögskoleförordning
Kunskapslyftskommitténs betänkande 1996/97:UBU07 1996 (extern länk)
innebar en särskild vuxenutbildningssatsning med 100000 vuxenutbildningsplatser och 30000 högskoleplatser. 10000 av dessa gavs till folkhögskolorna. En ny folkbildningsproposition kom 1997 och Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande kom 2000. Båda dessa hade stor betydelse för SFHLs medlemmar och för folkhögskolorna. Samtidigt som nya resurser fördes till fanns risken för en förflackning av folkhögskolornas mål. Det fördes en mycket omfattande debatt om slutbetänkandet och SFHL tog fram ett eget folkbildningsprogram för 2000-talet som diskuterades brett i hela förbundet.
SFHL:s synpunkter på kunskapslyftskommittén
”Kunskapslyftet ett lågprislyft för staten”
”En kunskapssyn som är främmande för Folkhögskolan”
”Varför ska Folkhögskolan vara en reservoar åt AMS?”
”Ska folkhögskolan leka ”följa John” med gymnasiet?”
1998
Kunskapslyftet startar.