Nya strejker bryter ut under fortsättningen på åttiotalet och en utredning om ny lärarutbildning tillsätts.
1985
Skollagen 1985:100; proposition om reformerad lärarutbildning
Ny konflikt 1985, SL:s största strejk
Det avtal som träffades för 1984 och 1985 innehöll s.k. prisutvecklings- och löneutvecklingsgarantier. Utvecklingen skulle visa om klausulerna skulle falla ut. Det visade sig att löneglidningen på det privata området hade lett till nivåer som översteg prognoserna i 84 års avtal och det gällde även prisutvecklingen. Regeringen gjorde ett uttalande och hävdade att kompensationskravet skulle äventyra samhällsekonomin. Detta försvårade avsevärt läget – medierna döpte finansministerns ingripande i förhandlingarna till elefantinhoppet. TCO-S påkallade som ensam förhandlingskartell på det offentliga området förhandlingar med stöd i garantierna i avtalet. TCO-S var den enda förhandlingskartell på offentligområdet som var berett att ta en strid mot arbetsgivarna i denna fråga. SFL och SL fick inte de övriga organisationerna i den kommunala kartellen KTK med sig i kravet på stridsåtgärder. Arbetsgivarna tecknade avtal med SACO-S för Lärarnas riksförbund som gav adjunkterna en höjning av slutlönen. Detta i avsikt att sätta press på TCO-S lärargrupper.
Arbetsgivarna varslade om storlockout – 100 000 medlemmar i TCO-S-förbunden varav 60 000 lärare. Efter stor turbulens både på regeringsnivå och livlig debatt i massmedia tog till slut Olof Palme initiativ till förhandlingar som ledde till att en av de största konflikterna på statens område var över. Utfallet var inte i nivå med TCO-S yrkande men ledde till att även lärarna på det kommunala området kunde omfattas av ett avtal med höjningar som inte yrkats av KTK. En av erfarenheterna från konflikten för Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet var att den visat på nackdelarna med att ha medlemskollektivet fördelat på två stora olika avtalsområden.
”1985 års konflikt”, av Lars-Erik Klason
”Skola utan betyg – på sikt”, Lärarförbundet
1986
Utredning om ny lärarutbildning
”Betygen – den goda skolans fiende”, debattinlägg
”Arbetsgivaren tar skamgrepp”, LR:s Skolvärlden om lockout
”1986 års konflikt”, av Lars-Erik Klason
Nytt låst läge i förhandlingarna
Eftersläpningen i löneutvecklingen för de offentliganställda lärarna blev på nytt stötestenen i 1986 års avtalsrörelse. Svenska Facklärarförbundet tog ut stora medlemsgrupper inom förskola och fritidshem och övriga förbund inom TCP-S och KTK förberedde konfliktåtgärder för stora medlemsgrupper. En månad efter det att de första strejkerna brutit ut träffades avtal.
Gösta Lirén om facklärarnas historia
1989
Kommunalt huvudmannaskap för lärare
Prop 1989/90:41 (extern länk)
Bet 1989/90:UbU9 (extern länk)
Lärarna och den s.k. kommunaliseringen:
Sveriges Lärarförbund och kommunaliseringen
”Nej till kommunalisering av lärarna”
”Lärarna kommunaliserade efter sex timmars debatt”
1989 års avtalsrörelse blev den mest framgångsrika i SL:s historia p.g.a. att många av de tidigare orättvisorna mellan högst och lägst betalda lärare försvann.
Organisationerna och avtalsrörelsen 1989
SL och SFL: gemensamma huvudkrav i 1989 års lönerörelse
Lika slutlön i grundskolan – LR om löne- och arbetstidsbudet
Extranummer av Lärartidningen om skolavtalet
Skolvärlden: ”Lärarna oense om det mesta i budet”
”Lärarfackens ledare i frän debatt”
”Utjämning!…” ledare om avtalstörelsen i Fackläraren
Lärdomar och nya strategier för uppvärdering
Bortsett från den begränsade konflikt som Lärarnas Riksförbund utlöste i samband med 1989 års avtalsrörelse, blev detta slutet på en turbulent förhandlingsperiod med hög inflation och mycket blygsamma utfall av de många konflikterna under 70 – och 80-talen.
Denna period skulle komma att avlösas av nya strategier från såväl regering som parterna för att hålla inflation och räntor på lägre nivåer under 90-talet och början av 2000-talet. Detta ledde till låga nominella löneökningar men stora reallöneförbättringar för lärarna och övriga löntagare för första gången på flera decennier. Beslutet att inrätta Medlingsinstitutet 2001 med uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning där den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande, bidrog också till denna utveckling. En annan orsak till de förbättrade reallönerna är den finans- och räntepolitik som tillämpats på 90- och 00-talen.