SIA-beslutet tas av riksdagen och genomförs successivt under många år. Grundvux startar.
1975
SIA-reformen (Skolans Inre Arbete)
Prop 1975/76:39 (extern länk)
SIA-utredningen
Skolans inre arbete skulle utredas. Grundskolereformens genomförande skedde inte utan problem. Det kom rapporter om bristande ordning, arbetsmiljöproblem för lärarna och mobbning bland elever.
Propositionen som lades 1975 innehöll många förslag om en helhetssyn och ett utvecklingspedagogiskt synsätt på eleverna. Framförallt var det förslaget om en samlad skoldag där tiden efter den timplanelagda delen skulle innehålla ett antal fria aktiviteter.
SIA-beslutet togs av riksdagen 1975 men genomförandet skedde i flera olika steg under 70-och 80-talen. Tiden efter SIA blev också en tid av politisk förändring – under perioden 1976 – 1982 ägde fem regeringsskiften rum. (1976 – 78 bröts det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet av en borgerlig trepartiregering, 78 – 79 folkpartistisk minoritetsregering, 79 – 81 borgerlig trepartiregering, 81 – 82 center-folkpartikoalition och 1982 socialdemokratiskt återtagande av regeringsmakten. Detta hade konsekvenser för utbildningspolitiken.
Lärarna och SIA-reformerna
SIA-reformen och Lärarnas Riksförbund
SIA-utredningen och Sveriges Lärarförbund
Sammanfattning av SL:s remissyttrande
SIA-utredningen och Sveriges Facklärarförbund
”Stort intresse för SIA bland kritiska lärare”
”Lärare ger synpunkter på SIA-remissen
”Alltför många av förslagen oprövade i verkligheten”
”Många frågetecken kring SIA”, debattartikel av adjunkt
”Disciplinsvårigheterna och SIA”
”SIA och elevinflytandet i skolan”
1977
Grundvux startar
Betygsutredningen BU 73
MBL 1976:580 i kraft
”64 procent av lärarna upplever jobbet som psykiskt påfrestande”
Artiklar kring Nordstress slutrapport om lärarnas arbetsmiljö
Dubbel ledare i Skolvärlden om LUT 74 och SSK-utredningen
1978
Arbetsmiljölagen (177:1160) i kraft
Facklig arbetsmiljöutbildning inom SL
1979
Slutbetänkande LUT 74
Sammanfattning 1960 – 70-talets reformer
Beslutet om grundskolan 1962 blev signalen till översyn av hela ungdomsutbildningen. Gymnasiet reformerades, den nya fackskolan infördes och yrkesutbildningen byggdes ut och förändrades för att slås samman i den nya gymnasieskolan. Först användes namnet ”Mellanskolan” för de sammanslagna skolformerna som efter remissomgång kom att bli gymnasieskolan. Med de reformer som genomfördes under 60- och 70-talen kom ungdomsskolan att omfatta det allt övervägandet antalet barn och ungdomar. Tillsammans med reformerna som rörde förskolan har i princip alla barn i Sverige på 2000-talet rätt till utbildning från förskolan vid ett- till två- årsåldern till avslutad gymnasieskola vid 18-årsåldern.