Decentraliseringspolitiken fortsätter, SIA-reformen diskuteras, en ny utredning om gymnasieskolans framtid tillsätts och Grundvux startar.
1970
Lgy 70 första läroplanen för gymnasiet; fackskolan och yrkesskolan blir gymnasieskolan, skolformen Läroverk försvinner.
1970-tal: Decentralisering och effektivitet reformmål
Decentraliseringspolitiken fortsätter; kommunerna får mindre av reglering kring resursanvändning. Från sjuttiotalets mitt och framåt sker en nedgång i tillväxt och en strukturförändring inom produktionen. Förändringar som på åttiotalet också gör sig gällande för den politiska styrningen av den offentliga sektorn. Skolan som investering i en allt mer global värld fokuserar effektivitet och produktivitet som mål för reformer.
Skolvärlden: ”Lärarfrågor i Gymnasieskolan”
1971
Skolvärlden: ”Gymnasieskolans utveckling”
Skolvärlden: ”Nya gymnasieskolans läroplan är tredelad”
1974
SSK-utredningen (skolan, staten, kommunen): SOU1974:36
LAS74
Skolvärlden: ”Helkommunal skola försämring för lärarna”
Skolvärlden: ”Skall kommunerna få göra vad de vill…”
1975
”Decentraliseringsutredningen” tillsätts; decentralisering i SAP:s partiprogram
Lärarna och SIA-reformena
SIA-reformen och Lärarnas Riksförbund
SIA-utredningen och Sveriges Lärarförbund
Sammanfattning av SL:s remissyttrande
SIA-utredningen och Sveriges Facklärarförbund
”Stort intresse för SIA bland kritiska lärare”
”Lärare ger synpunkter på SIA-remissen
”Alltför många av förslagen oprövade i verkligheten”
”Många frågetecken kring SIA”, debattartikel av adjunkt
”Disciplinsvårigheterna och SIA”
”SIA och elevinflytandet i skolan”
1976
Ny utredning om gymnasieskolans framtid
Utredningen skulle i huvudsak ta sig an integrationsfrågan. Ett regeringsskifte med en borgerlig koalitionsregering utfärdade tilläggsdirektiv under utbildningsminister Britt Mogård. Differentieringsfrågan kom nu åter upp i dagen och debatt om betyg och ”kunskap i skolan” fördes brett i media och i politiken. Koalitionsregeringen föll på kärnkraftsfrågan 1978 och en folkpartistisk minoritetsregering tillträdde med Birgit Rodhe som skolminister och nya tilläggsdirektiv lades till gymnasieutredningen.
”Gymnasieskolans reformering en lång och snårig resa…”, av Lars-Erik Klason
De borgerliga förslår s.k. skolnämnder.
1977
Grundvux startar.
Debattartikel om betyg, praktiska och teoretiska linjer
Dubbel ledare i Skolvärlden om LUT 74 och SSK-utredningen
Artikel om LR och skolreformerna
1978
Komvuxutredningen
Arbetsmiljö: gemensamt personalpolitiskt program
1979
Sammanfattning 1960 – 70-talets reformer
Beslutet om grundskolan 1962 blev signalen till översyn av hela ungdomsutbildningen. Gymnasiet reformerades, den nya fackskolan infördes och yrkesutbildningen byggdes ut och förändrades för att slås samman i den nya gymnasieskolan. Först användes namnet ”Mellanskolan” för de sammanslagna skolformerna som efter remissomgång kom att bli gymnasieskolan. Med de reformer som genomfördes under 60- och 70-talen kom ungdomsskolan att omfatta det allt övervägandet antalet barn och ungdomar. Tillsammans med reformerna som rörde förskolan har i princip alla barn i Sverige på 2000-talet rätt till utbildning från förskolan vid ett- till två- årsåldern till avslutad gymnasieskola vid 18-årsåldern.