Elevorganisationen SFEF bildas, folkhögskollärarna får egen lärarutbildning och det kommer en ny folkhögskoleförordning.
1963
SFHL byter namn till Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL)
Undervisning i fysik och textilslöjd vid Tärna folkhögskola, från en broschyr i SFHL:s arkiv
1965
Elevorganisationen SFEF bildas.
Ett nära samarbete mellan SFHL och SFEF inleds och samtal över gemensamma frågor.
1966
Folkhögskolan fick ett eget s.k. kompetensvärde i och med en kungörelse 1966. Där föreskrevs att den som genomgått 8-årig folkskola + ett år på folkhögskola, och den som gått 7-årig folkskola + 2 årskurser på folkhögskola jämställdes i behörighetshänseende med den som gått 9-årig grundskola.
Folkhögskollärarna – offentligaställda – får rätt att förhandla och rätt att strejka.
1970
Progressiv folkhögskolerörelse på 1970-talet
1971
Folkskollärarlinjen i Linköping inrättas. Folkhögskollärarna får egen lärarutbildning.
1976
Under 1970-talet kom flera stora vuxenutbildningsreformer som påverkade folkhögskolan – det var SVIX – studiestöd för vuxna, FÖVUX – vidgad vuxenutbildning, behörighetsregler för antagning till högskolan och KAMU – utbildning för arbete. Folkhögskolorna började få antagningsproblem till den allmänna kursen och andelen deltagare med psykiska och sociala problem ökade.
Namnbyte till Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL)
1977
Ny folkhögskoleförordning.Propositionen uttalade sig positivt om folkhögskolan och underströk att den skulle vara ett alternativ till KOMVUX, bidra med viss arbetsmarknadsutbildning, ge yrkesutbildning inom den kulturella sektorn och anordna fritidsledarutbildning, fortbildning av rörelsernas ledare, förtroendevalda och funktionärer.
Obligatoriska demokratiska styrformer på skolorna med skolstämmor, lärarråd, kursråd och elevråd.