Sveriges Småskollärarinneförening (SSLF): 1918–1947 (1967)

Bildandet hade förebådats av att flertalet av småskollärarkårens viktiga frågor pockade på sin lösning i slutet av 1910-talet. Det rörde bland annat löne- och pensionsfrågor, men också småskollärarinnornas rättsliga ställning.

Småskolan räknades som en del av folkskolan sedan 1858 där grundläggande färdigheter i läsning, räkning och skrivning övades. Småskollärarna hade i regel sämre utbildning, anställningsvillkor och lön än folkskolans övriga lärare under 1800-talet. Under seklets andra hälft minskade antalet manliga småskollärare kraftigt. År 1868 utgjorde de manliga småskollärarna 50 procent av kåren men vid sekelskiftet 1900 utgjorde de blott 4 procent.

Lön och pension

Lönedifferentiering baserat på kön hade införts 1906 och väckte stark opinion bland de organiserade lärarna. 1918 behandlades angelägenheter som rörde småskollärarinnornas rättsliga ställning och en förbättrad lärarutbildning. Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) hade ett klent mandat från småskollärarkåren som var underrepresenterad i centralstyrelsen. Småskollärarinnorna ansåg att de inte fick sina intressen försvarade av SAF.

Förbundet bildades efter att flera lokala sammanslutningar av småskollärarinnor gjorde 1918 ett upprop till ett ombudsmöte för att bilda en riksförening.

Stärkte kårens position

Efter första verksamhetsåret var antalet medlemmar drygt 750. Det var svårt att rekrytera medlemmar i landsbygden där småskollärarinnorna ofta var isolerade och inte hade möjligheter att bilda en lokalförening.

SSF drev frågor om löner och pensioner, överproduktionen av småskollärare, småskoleseminariets reformering, småskollärarinnornas utbildning till folkskollärare och reformering av undervisningsplanen. Man sökte stärka kårens position inom SAF, rekryterade medlemmar, initierade fortbildningskurser i bland annat psykologi och pedagogik samt upprättade ett vilo- och rekreationshem.

Största förbundet

Under 1940-talet fick SSF utökad förhandlingsrätt och började 1944 ge ut en egen tidning, Svensk skoltidning. År 1947 ändrades namnet till Sveriges Småskollärarinneförbund. Medlemsantalet uppgick till drygt 10 000 medlemmar 1950 och SSF var snart den numerärt största lärarorganisationen. 1957 ändrade förbundet namnet igen till Sveriges Småskollärarförbund.

Grundskolereformen möjliggjorde undervisningsmöjligheter upp till och med tredje klass, vilket innebar ett utökat behörighetsområde och småskollärarutbildningen hade blivit treårig. Allt detta borgade för bättre förhandlingsläge om lönerna.

1967 anslöts förbundet till Sveriges Lärarförbund som organiserade övriga lärarkategorier inom framförallt grundskolans mellanstadium.

Småskollärarnas organisationer i tidsordning:

• Sveriges Småskollärarinneförening (SSLF), 1918–1946.
• Sveriges Småskollärarinneförbund, 1947-1956.
• Sveriges Småskollärarförbund, 1957–1967.

SSLF:s arkiv

Beståndskod: TAM 350. Typ av organisation: Fackförbund (TCO). Verksamhetstid: 1918 till 1967.

Arkivförteckning.

Exempel:

• • Verksamhetsberättelser, protokoll från centrala möten, skrivelser och yttranden.
  • Ärenden från kretsarna och enskilda medlemmar.
  • Dokument om anställningsförhållanden, arbetsvillkor och skolans inre arbete, lärarinnornas rättsliga ställning, disciplinfrågor, representation i skolstyrelser, skolmognadsprov och undervisning i specialklasser, lärarutbildning och fortbildning.
  • Förbundstidningen, Svensk skoltidning.