I schemat nedan kan du få en överblick över vilka organisationer som funnits genom åren. Klicka på organisationens namn för att komma till en presentationssida med historik och arkivinformation. Bilden nedan är inte komplett, till exempel finns inte förskollärare och fritidspedagoger, samt ämneslärare representerade. Vill du läsa mer om dem, använd länkarna i nedan.
1884
Svenska Läraresällskapet
1913
Läroverklärarnas Riksförbund
Vilka kunskaper kan studier av arkiven ge?
Lärarkårens organisering på nationell nivå påbörjades under 1880-talet. Snart bildades både fackliga och mer renodlade intresseorganisationer för olika lärarkategorier för att bevaka och förbättra medlemmarnas villkor i allmänhet.
Lärararkiven innehåller material som visar hur lärarna själva påverkat och utvecklat skolan inom en rad områden. Undervisningsfrågor, skolgångens organisering och lärarnas fortbildning har varit angelägna frågor, vid sidan av förbättring av lärarnas arbetsvillkor.
Arkiven visar på vilket sätt lärarorganisationer sedan sekelskiftet 1900 har varit viktiga aktörer i förändringen av svenskt skolväsen. De visar också hur lärarorganisationer tagit initiativ till reformer och pedagogiskt utvecklingsarbete och hur man försökt tillkämpa sig anseende, inflytande och status inom utbildningsområdet och bland andra grupper i samhället.
Lärarorganisationerna
Svenska Läraresällskapet
Sällskapet som bildades 1884 var ”ett föreningsband mellan lärare vid de allmänna läroverken” och verkade för undervisningen, läroverkens och lärarnas bästa. 1913 ombildades det ursprungliga lärarsällskapet och namnet ändrades till Läroverkslärarnas Riksförbund.
Läroverkslärarnas Riksförbund
Bildades genom en omorganisation av Svenska Läraresällskapet. Organisationsstrukturen bestod till 1949 då ett antal sektioner bildades av tidigare fristående föreningar som anslöt sig till förbundet. Läroverkslärarnas Riksförbund ändrade namn till Lärarnas Riksförbund 1964.
Lärarnas Riksförbund (LR)
I och med att läroverket upphörde genom 1960-talets skolreformer så ändrade Läroverkslärarnas Riksförbund namn till Lärarnas Riksförbund. Medlemmarna arbetade på den nya grundskolans högre stadium, gymnasiet samt på universitet och högskolor. Nya reformer inom lärarutbildningen under slutet av 1980-talet innebar att förbundet även rekryterade lärare från grundskolan lägre stadium.
Sveriges allmänna folkskollärarförening (SAF)
Föreningen bildades 1880 av ett stort antal lokala kretsföreningar. Föreningen skulle verka för att förbättra villkoren för folkskollärarna, driva pedagogiskt utvecklingsarbete samt allmänt verka för att förbättra folkskolans ställning. Särintressen inom föreningen bildade under 1900-talets första decennier egna organisationer, vilket gjorde att SAF främst blev ett pedagogiskt forum för folk- och småskollärare. År 1946 ombildades SAF till en federation helt utan fackliga funktioner. Efter 1960-talets skolreformer, vilket medförde förändringar bland lärarkårens sammanslutningar, bildades 1967 stiftelsen SAF som fram till idag förvaltar föreningens kvarlåtenskap.
Sveriges Folkskollärarinneförbund (SF)
Bildades 1906 genom att folkskollärarinnor bröt sig ur Sveriges Allmänna Folkskollärarförening och bildade ett eget förbund. Den direkta orsaken var att riksdagen 1906 beslutat om olika lönenivåer för manliga respektive kvinnliga folkskollärare. Löne- och pensionsfrågor blev viktiga frågor för förbundet. Under efterkrigstiden påbörjade folkskollärarinneförbundet ett närmare samarbete med sina manliga motsvarigheter, vilket småningom resulterade i ett samgående i Sveriges Lärarförbund 1963.
Sveriges Folkskollärarförbund (SFF)
Manliga folkskollärare bildade 1920 en egen intresseorganisation. Därmed uppstod en konkurrenssituation om medlemmar mellan folkskollärarförbundet och SAF. Folkskollärarförbundet var mindre benäget än folkskollärarinneförbundet att låta SAF företräda alla folkskollärare i fackliga frågor, vilket bland annat berodde på att folkskollärarförbundet försvarade systemet med olika löner grundade på könstillhörighet. Under efterkrigstiden närmade sig folkskollärarförbundet och folkskollärarinneförbundet sig varandra vilket resulterade i ett samgående 1963 i Sveriges Lärarförbund.
Sveriges Småskollärarförbund (SSLF)
Sveriges småskollärarinneförening bildades 1918 av lokala sammanslutningar av småskollärarinnor. Bildadandet hade förbådats av att flertalet för småskollärarkårens viktiga frågor pockade på sin lösning i slutet av 1910-talet. Det rörde bland annat löne- och pensionsfrågor, men också småskollärarinnornas rättsliga ställning. År 1947 ändrades namnet till Sveriges Småskollärarinneförbund och 1957 ändrades namnet igen till Sveriges Småskollärarförbund. År 1967 uppgick SSLF i Svenska Lärarförbundet.
Ämnes- och yrkesförbund
Lärarorganisationer med skolämnen som gemensam bas bildades under de sista decennierna under 1800-talet. Tidigt ute var teckningsläraresällskapet och gymnastikläraresällskapet som bildades 1884. 15 sådana ämnes- och yrkesförbund gick 1948 samman till Svenska Facklärarförbundet och snart följde fler förbund deras exempel.
Svenska Facklärarförbundet (SFL)
Bildades 1948 av att olika ämnesförbund gick samman till en organisation. Nya grupper anslöt sig snabbt till förbundet som var en federativ organisation. År 1991 slogs förbundet samman med Sveriges Lärarförbund och bildade Lärarförbundet.
Sveriges Lärarförbund (SL)
Bildades genom en sammanslagning av Sveriges Folkskollärarinneförbund och Sveriges Folkskollärarförbund 1963. Några år senare anslöt även Sveriges Småskollärarinneförbund. År 1991 slogs förbundet sammans med Svenska Facklärarförbundet och bildade Lärarförbundet.
Lärarförbundet
Lärarförbundet bildades genom en sammanslagning av Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet 1991. Lärarförbundet är idag den största lärarorganisationen.