En av de stora insatserna i Sveriges allmänna folkskollärarförenings (SAF:s) historia är insamlandet och kartläggandet av material om den svenska folkskolans historia. Detta resulterade bland annat i ett imponerande källregister som nu många år senare digitaliserats. Vad är historien bakom detta register till gagn för alla som är intresserade av vårt undervisningsväsendes förflutna?
Den svenska folkundervisningens historia var en fråga som av tradition låg den svenska folkskollärarkåren varmt om hjärtat. Redan 1887 vädjade centralstyrelsen för SAF till föreningens medlemmar och kretsar om deras medverkan för att samla in skolhistoriskt material. Och det organiserade insamlandet av sådant material fortsatte. År 1920 gav Kungl. Maj:t – efter en framställning från SAF – i uppdrag åt lektor Bror Rudolf Hall att föreslå åtgärder för att åstadkomma en svensk undervisningshistoria. Från 1921 började det ges ut årsböcker i svensk undervisningshistoria.
Men man saknade ännu en brett anlagd sammanfattande framställning över den svenska folkskolans uppkomst och utveckling. För att avhjälpa denna brist tog centralstyrelsen för SAF år 1925 initiativet till att åstadkomma ett utförligt verk om den svenska folkundervisningens historia. Verket planerades komma ut lagom till den svenska folkskolans 100-årsjubileum som skulle gå av stapeln 1942 – alltså hela sjutton år efter det att frågan för första gången togs upp i SAF!
Det var Värner Rydén – legendarisk socialdemokratisk skolpolitiker – som föredrog frågan för styrelsen. Rydén föreslog att styrelsen – som forskningsunderlag för den kommande bokserien – skulle upprätta en fullständig förteckning över i arkiv och bibliotek tillgängligt arkivmaterial om den svenska folkskolan. Han menade också att SAF skulle köpa in historiskt källmaterial i de fall det var nödvändigt. Dessutom skulle styrelsen försöka intressera lärarna i olika delar av landet för att lämna lokala skildringar och samla ihop skolhistoriskt material.
År 1926 togs ett principbeslut i frågan och man beslöt att leta efter en person som skulle upprätta förteckningen. Redan då hade en herr G.A Westerin utan att få ersättning lagt ned ett för SAF synnerligen värdefullt arbete med att katalogisera SAF:s skolhistoriska verk
Det blev till slut folkskolläraren Benjamin Selander som fick det ärofulla uppdraget att upprätta SAF:s förteckning. På uppdrag av SAF:s styrelse påbörjade han sitt arbete år 1927. Han arbetade sedan fram till 1933 med att upprätta en förteckning över källmaterial till det planerade verket. Det var en grundlig inventering som tog avstamp i 1600-talets riksdagsprotokoll angående den svenska folkundervisningen. Sedan fortsatte den ända till Selanders egen tid. Resultatet blev till slut det kortregister som nu presenteras digitalt: 17 000 kort om den svenska folkskolans historia, fördelat på två kataloger, en systematiskt ordnad och en alfabetisk ämnesordskatalog.
År 1940 började sedan bokserien som gavs namnet ”Svenska folkskolans historia” att ges ut. Första delen handlade om historien från reformationen fram till 1809. Andra delen kom att fokusera på tiden från 1809 till 1860. Tredje delen beskrev utveckling från 1860 till 1900. Fjärde delen fördjupade sig i perioden från 1900 till 1920. Den femte delen tecknade förändringarna från 1920 fram till 1940. Efter detta utgavs sedan en ursprungligen inte planerad sjätte del som handlade om utvecklingen från 1940 fram till den obligatoriska 9-åriga grundskolans införande 1962. Alla delar i denna SAF:s stora boksatsning är rikt illustrerade. Det var alltså detta verk som kortregistret ursprungligen skulle användas till. Men Benjamin Selanders gigantiska grundarbete kan givetvis användas till annan forskning och förtjänar därför att offentliggöras för en större publik.
*
Det digitala registret – egentligent två, ett systematiskt och ett alfabetiskt ämnesordnat – är här tillgängligt och fullt sökbart. Det väntar dock på en beskrivning av sökmetoder, möjliga forskningsområden och en granskning av de källhänvisningar som ges för att underlätta användandet. Är du intresserad av att bidra till en sådan beskrivning, kontakta Stiftelsen SAF.