Porträtt och berättelser

Fridtjuv Berg

”Den svenska grundskolans fader”, folkskollärare, sekreterare och ordförande i SAF under flera år, läromedelsförfattare, riksdagsman för liberalerna och ecklesiastikminister under två perioder mellan 1905 och 1914.

Mest känd som författare till skriften ”Folkskolan som bottenskola”, 1883. Fridtjuv Berg medverkade även som författare i Saga-bibliotekets utgivning. Som en av de ledande inom folkskolans lärarkår tog han initiativet till 1906 års undervisningskommitté som ledde till en förbättrad folkskollärarutbildning och en ny läroplan för folkskolan.

Som ecklesiastikminister (utbildningsminister) kunde han också själv genomdriva seminariereformen.

Ester Boman

Reformpedagog som ivrade för en helhetssyn på skolans ämnen – praktik och teori skulle hänga ihop. Hon tog intryck av flera samtida pedagoger och kvinnosakskvinnor och blev själv också mycket aktiv i kampen för kvinnors rättigheter och rösträtt.

Ester Boman utbildade sig till flickskollärare vid Högre Lärarinneseminariet och startade 1909 Tyringe Helpension, en internatskola för flickor. Hennes idéer fick stort genomslag i skolpolitiken på 1920- och 30-talen.

Alfred Dalin

Förenade ett lärarfackligt arbete med skolutveckling som har avsatt spår i vår tid. Han var en engagerad och initiativrik folkskollärare och reformivrare som t.ex. tidigt verkade för en gemensam bottenskola och för samskolor för flickor och pojkar.

Som flitig medarbetare i den lärarfackliga tidskriften ”Svensk Läraretidning” var han en av initiativtagarna till projektet ”Läseböcker för Sveriges barndomsskolor”.  Dalin var den som kom med idén att involvera Selma Lagerlöf i projektet genom ”Nils Holgerssons underbara resa” och var själv aktiv som läroboksförfattare.

Alfred Dalin har fått sin skola i Huskvarna uppkallad efter sig där även ett rum till minne av honom har inretts.

Emil Hammarlund

En av det sena 1800- och tidiga 1900-talets ledande skolmän. Han var en av de ursprungliga grundarna av Sveriges Allmänna Folkskollärareförening (SAF) 1880.

En uppskattad föreningsmänniska, betydelsefull skolpolitiker och, tillsammans med sin hustru Amanda Hammarlund, skapare av barnbiblioteket Saga.

Ellen och Maria Moberg och Anna Warburg

Eldsjälarna Ellen och Maria Moberg i Norrköping hade ett nära samarbete med Friedrich Fröbels ambassadör i Sverige – Anna Warburg.

Det var en kraftfull trio som lämnat ett rikt arv till dagens förskollärare. De utvecklade verksamheten, fördjupade sina egna kunskaper och spred dem till hela kåren genom den organisation de byggde upp.

Josua Mjöberg

Josua Mjöberg (1876–1971) var läroverkslärare vid Katedralskolan i Lund mellan 1918 och 1942 och representerar en av många lärargestalter vid läroverken som vigde sitt liv och engagemang till skolan och hyllades för sin yrkesgärning (exempelvis i Tidning för Sveriges Läroverk).

Josua Mjöberg blev docent i stilistik vid Lunds universitet efter att ha doktorerat på Tegnérs ungdomsdiktning. Han var ledamot av modersmålslärarnas förening under perioder och rektor vid Göteborgs högre samskola 1913–1918. Han utarbetade en läsebok för läroverket med litteratururval från tiden fram till början av 1900-talet och översatte flera isländska sagor till svenska.

Utöver många uppdrag inom utbildningsväsendet var Josua verksam som ordförande i Föreningen Norden, medarbetare i Svenska Akademins ordbok och ledamot av Lunds stadsfullmäktige.

Värner Rydén

Folkskollärare, vice ordförande och ordförande i SAFs styrelse under perioden 1916–1930, riksdagsman för socialdemokraterna och ecklesiastikminister 1916–1919. Han genomförde riksdagens beslut att avskaffa katekestvånget i folkskolan – något som inte var okontroversiellt vid denna tid. En ramsa från tiden talar sitt språk: ”Rydén den röda räven, han tog vår katekes. Bibeln tar han även, om tillfälle blott ges”. Värner Rydén har fått en skola i Rosengård i Malmö uppkallad efter sig.

Anna Rönström

En av de kvinnor som startade flickskolor under en period då kvinnorna inte hade tillträde till läroverken. Hon hade mycket bestämda åsikter om flickors utbildning, som ibland skilde sig från både gemene mans och kvinnas, men också från huvudfåran i den etablerade kvinnobildningen.

För Anna Rönström var flickans personliga utveckling det viktigaste och målet med utbildningen. Bildning, inte utbildning var huvudsyftet. Hon var motståndare till betyg och examina som en reaktion mot läroverkens kultur. Hon drev igenom sin linje vid införandet av normalskolekompetensen  som blev ett intyg på genomgången utbildning – inte en examen.

I En läsning av folkskollärarminnen ger Margaretha Mellberg förslag till hur vi i efterlämnade handskrivna lärarminnen kan hitta den oretuscherade verkligheten bakom de ofta tillrättalagda historiebeskrivningarna. Vilka är det som skriver historien? Vad säger oss egentligen arkiven och hur ska vi tolka de berättelser som finns i arkiven.

Några handskrivna berättelser

Här följer några handskrivna lärarminnen som samlades in av SAF inför folkskolans 100-årsjubileum 1942.

• Amalia Bergqvist Lindgren
• Anonymt
• Anna Ede
• Maria Eriksson
• Axel Ferb
• Anna Holmén
• A.J. Härnelius
• Brita Lisa Isberg
• Hilma Johansson
• Hilda Ljungberg
• Johannes Augiust Lundgren
• Matilda Moberg
• Lisa Gren Nilsson
• Karl Olofsson
• Anna Persson
• Lydia Pettersson

Från folkskola till grundskola – lärare berättar

Åtta längre lärarminnen från äldre och nyare tider. Boken gavs ut 2001 av Stiftelsen SAF och Lärarförbundet tillsammans med TAM-Arkiv.

Skolan i våra hjärtan

Lärarminnen från 1930-talet till tidigt 1990-tal som gavs ut 1992 av Lärarförbundet och TAM-Arkiv inför folkskolans 150-årsjubileum.

Vi vet vårt värde!

Lärarminnen berättade av lärare vars verksamhet spänner över en ett stort område. Den gavs ut av Svenska facklärarförbundet 1986.

Tre folkhögskollärare från trettiotalet

Lärare berättar om den svenska folkhögskolans själ och pedagogik.