Historiska ämnes- och yrkesföreningar

Yrkesförening för lärare inom blindundervisning/synpedagogik. Var en av grundarna när Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildades 1948.

FSV organiserade vävlärare och var en av grundarna när Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildades 1948. Föreningen gav ut Tidskrift för Föreningen Sveriges vävlärarinnor och senare Väv-läraren. 1963 bytte föreningen namn till Föreningen Sveriges Vävlärare och 1980 blev det en riksförening inom SFL. 1990 upphörde föreningen.

Yrkesförening för seminariernas trädgårdslärare; drev löne-/tjänstefrågor. Var en av grundarna när Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildades 1948.

Omfattade lärare inom handels-, kontors- och ekonomiska ämnen. Riksföreningen var ansluten till Svenska Facklärarförbundet (SFL) och drev frågor om handelsundervisningens innehåll, lärarnas löner och yrkesstatus. Föreningen upphörde genom samgående med Tekniska skolors Lärarförening för att bilda Riksföreningen för Lärare i Ekonomisk och Tekniska ämnen, RET inom SFL.

Under 1800-talets sista decennier uppmärksammades olika sociala problem i det svenska samhället. Pedagoger vid den tiden ansåg att fattigdom delvis kunde avhjälpas genom bättre kunskaper och färdigheter i hushållsgöromål och undervisning i matlagning, eller huslig ekonomi, fick långsamt insteg i skolorna. Undervisning påbörjades i allt fler flickskolor och folkskolor i storstäderna och det upprättades särskilda skolkök för bespisning av fattiga barn.

Utbildningen av lärarinnor i huslig ekonomi påbörjades i Göteborg och Stockholm 1893. I 1897 års folkskolestadga står att: ”Härjämte må, där omständigheterna sådant medgiva, tillfälle till undervisning i huslig ekonomi beredas de flickor, som begära och erhålla tillstånd att däri deltaga”. I 1900 års normalplan fick ämnet sin första kursplan.

”Skolkökssaken”

Lokala sammanslutningar började bildas i början av seklet och den nationella Svenska skolkökslärarinnornas förening (SSLF) bildades 1906 för att arbeta för ”skolkökssaken” och lärarinnornas intresse. Medlemsantalet var under första året 158 personer. 1956 hade det stigit till 1 901 medlemmar.

Föreningen startade fortbildningskurser. 1907 kom en praktisk och teoretisk kurs i mjölkhushållning som följdes av kurser i konservering av frukt och grönsaker och en demonstrationskurs i sjukmatlagning.

Deltog i utredningar

Under 1930-talet ville man rationalisera det husliga arbetsområdet och få till stånd mer ändamålsenliga skolkökslokaler. Föreningen bevakade sina medlemmars intressen i de utredningar och förslag till skolreformer som presenterades under 1930- och 1940-talen.

Föreningen var en av de organisationer som 1948 bildade Svenska Facklärarförbundet (SFL).

År 1963 bytte SSFL namn till Hushållslärarnas riksförening (HLR) och 1990 upphörde föreningen i och med sammanslagningen med Sveriges Lärarförbund.

Föreningen gav från 1916 till 1963 ut tidningen Skolkökslärarinnornas tidning. Efter 1963 fortsatte tidningen att ges ut under namnet Hushållsläraren ända fram till 1999.

Hushållslärarnas Riksförenings arkiv

Beståndskod: TAM 91. Typ av organisation: Yrkesförening; Verksamhetstid: 1906 till 1990.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Styrelsemötesprotokoll, verksamhetsberättelser.
• Fotografier.
• Handlingar från Kerstin Hesselgren.

Idrottslärarnas Riksförening grundades 1980 genom att man samlade de idrottslärare som fanns inom Svenska Facklärarförbundet, SFL. Till en början hette föreningen Gymnastiklärarnas Riksförening men bytte namn 1983. IR gav ut tidskriften Idrottsläraren (tidigare IR-bladet) som hade startats av Stockholmskretsen. Då SFL 1991 gick ihop med Sveriges Lärarförbund upphörde IR.

Idrottslärarnas Riksförenings arkiv

Beståndskod: TAM 89. Typ av organisation: Yrkesförening; Verksamhetstid: 1980 till 1990.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Mötesprotokoll, styrelseprotokoll, verksamhets- och revisionsberättelser.
• Remissvar till bland andra SÖ, gymnasieutredningen, SFl/SL.
• Handlingar rörande verksamheten: arbetsmiljöfrågor, samgående med SFL/SL, rekrytering, medlemsblad.
• Tidningen Idrottsläraren.

RST bildades 1972 genom en sammanslagning av de bägge SFL-anslutna Slöjdlärarnas Riksförening och Sveriges Textillärares Riksförening, och var verksam fram till fusionen SFL/SL 1990. RST förhandlade via SFL och TCO men föreningen verkade i början både som fackförening och som ämnesförening.

Vid SFL:s omorganisation 1980 ombildades RST till en renodlad yrkesförening, och de fackliga frågorna fördes över till SFL:s lokalavdelningar.

Riksföreningen slöjd- och textillärares arkiv

Beståndskod: TAM 437. Typ av organisation: Yrkesförening. Verksamhetstid: 1972 till 1990.

Exempel:

• Kongress- och ombudsmötesprotokoll.
• Styrelseprotokoll.
• Verksamhetsberättelser.
• Yttranden.
• Medlemstidningen Slöjdforum.

När förbundet bildades kallades det för Svenska Sinneslöskolornas Lärarförbund (SSL) och var ett yrkesförbund för lärare vid de skolor som var särskolornas föregångare. SSL var en av grundarna när Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildades 1948. Det fanns även en särskild föreståndarförening som också var en av grundarna av SFL. 1949 bytte föreningen namn till Särskolornas Lärarförening och 1979 till Speciallärarnas Riksförening. 1990 upphörde föreningen.

Under 1880-talet bildades en lokal slöjdlärarförening i Göteborg med nära anknytning till Slöjdseminariet i Nääs. Först 1916 skapades en riksförening för manliga slöjdlärare med blott 84 medlemmar. Tio år senare var medlemsantalet drygt 140.

Lärarnas rättsliga ställning, pension, utbildning och löner var viktiga frågor. Kampen riktade sig bland annat emot andra lärargrupper. Folk- och småskollärarna hade nämligen i kraft av sin utbildning behörighet att undervisa i slöjd.

Slöjdlärarseminarium

Länge stred slöjdlärarna för att förlänga den ettåriga yrkesutbildningen vilket inte bara förbättrade de pedagogiska färdigheterna utan även ökade möjligheten för framgång i förhandlingar. Först i slutet av 1950-talet kommer en proposition för ett utökat slöjdlärarseminarium i Linköping.

Kontakten med medlemmarna hölls genom en tidskrift, Årsmeddelanden, senare Meddelanden och sist Vår Slöjd. Föreningen upphörde 1937 då man gick ihop med Stockholms yrkeslärares Förening och bildade Slöjd- och Yrkeslärarnas Riksförbund, SYR.

Sammanslagning och splittring

SYR gick med tiden upp i SYHR som i sin tur gick upp i Svenska Facklärarförbundet. Slöjdlärarna räknade med en starkare representation i Svenska facklärarförbundet om de bildade en egen organisation och SYHR splittrades.

Den nya Slöjdlärarnas Riksförening, nu som en förening inom SF, bestod mellan 1953–1973. Mellan 1967 och 1972 utgavs tidskriften Slöjdläraren.

År 1973 slogs SR samman med Sveriges Textillärares Riksförening och den nybildade organisationen fick namnet Riksföreningen Slöjd- och textillärare.

Slöjdlärarnas olika organisationer

• 1916–1937 Slöjdlärarnas Riksförbund.
• 1937–1948 Slöjd- och Yrkeslärarnas Riksförbund, SYR.
• 1948–1953 Slöjd- Yrkes och Handelslärarnas Riksförening, SYHR.
• 1953–1973 Slöjdlärarnas Riksförening.

Slöjdlärarnas Riksförbunds (1916–1937) arkiv

Beståndskod: TAM 511. Typ av organisation: Yrkesförening. Verksamhetstid: 1916–1937.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Tidskriften Vår Slöjd.
• Verksamhetsberättelser.
• Stadgar.

Slöjdlärarnas Riksförenings (1953–1973) arkiv

Beståndskod: TAM 440. Typ av organisation: Yrkesförening. Verksamhetstid: 1953–1973.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Styrelsemötesprotokoll.
• Verksamhetsberättelser.
• Stadgar.

Svenska Gymnastikläraresällskapet bildades 1884 för att ”verka till gemensamhet i uppfattning af rationel gymnastik /…/ och framkalla en följdriktig utveckling deraf, /…/, äfvensom att uppmuntra litterär verksamhet på dess området”. Tidskrift i Gymnastik blev sällskapets officiella organ. Medlemmar var framför allt verksamma vid läroverk .

1912 tillkom en konkurrerande organisation, ”Gymnastiklärareföreningen”, med en mera uttalad profil att arbeta för bättre arbetsförhållanden och löner men den uppgick i Svenska Gymnastikläraresällskapet år 1921. Därefter arbetade sällskapet med det dubbla målet att främja skolgymnastikens utveckling och tillvarata medlemmarnas intressen.

1957, övergick sällskapet från TCO till SACO i och med ett beslut om anslutning till Läroverkslärarnas Riksförbund.

Svenska Gymnastikläraresällskapets arkiv:

Riksarkivet: 730421. Gymnastiska centralistitutets samling av enskilda arkiv 1805–1967.

SFF grundades 1966 av representanter för samtliga landets fritidsutbildningar och anslöts till Svenska Facklärarförbundet, SFL. Först hette det Sveriges Fritidspedagogers Förbund, vilket 1980 ändrades till Sveriges Fritidspedagogers Förening. SFF gav ut tidskriften Fritidspedagogen. Föreningen upphörde då SFL gick ihop med Sveriges Lärarförbund 1990.

Sveriges Fritidspedagogers Förenings arkiv

Beståndskod: TAM 27. Typ av organisation: Yrkesförening. Verksamhetstid: 1966–1980.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Protokoll.
• Stadgar.
• Verksamhetsberättelser.
• Skrivelser, remisser, handlingar om utbildningsfrågor.
• Tidskrift och trycksaker.

Organiserade textilslöjdlärarinnorna, drev löne- och utbildningsfrågor och var remissinstans till Skolöverstyrelsen.  SS var en av grundarna när Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildades 1948. Svensk Slöjdtidning var organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening.

Sveriges Överlärarförbund arbetade för överlärares villkor och löner. 1956 bytte förbundet namn till Sveriges Skolledarförbund och 1965 gick man samman med Sveriges Skoldirektörsförening och bildade Sveriges Skolledarförbund.

Organiserade yrkeslärare inom tekniska och praktiska ämnen. Föreningen var en riksförening inom Svenska Facklärarförbundet (SFL) och hade representation i förbundets centrala organ. Den arbetade för förbättrade utbildnings- och anställningsvillkor för yrkeslärare samt för en starkare ställning för yrkesutbildningen i skolväsendet.