Statlig lönereglering införs, Nordiska Folkhögskolerådet grundas och Folkhögskolereformen medför att statsbidraget kraftigt höjs.
1950
Folkhögskola i utveckling möter nya behov
Folkhögskolan upplevde nu en kris. Lärarna flydde till andra skolformer för att få bättre villkor. SFHL förde kamp för att lärarnas villkor skulle förbättras och att den statliga löneregleringen skulle införas. Efter diverse mothugg där bl a Statskontoret gått emot övriga remissinstanser och föreslagit utvidgad undervisningsskyldighet, ledde förbundets kampanj till slut till seger i riksdagens behandling – mot regeringen! Starkt stöd kom denna gång från TCO:s ordförande Valter Åman som engagerade sig i folkhögskollärarnas kamp och bidrog till framgången.
Den statliga löneregleringen infördes för folkhögskollärarna 1950 – 1954. Övningslärarna var som alltid diskriminerade och fick inte samma villkor som ämneslärarna, men samma lönevillkor som övningslärarna vid flickskolorna – alltså något bättre än övningslärarna vid realskolorna.
Statsbidragen utgick nu med 90 % till lärarlönerna och pensionerna. Undervisningsskyldigheten skulle vara 24 – 28 timmar för de ordinarie lärarna och 18 – 22 timmar för rektor.
De stora skolreformerna – enhetsskolan, grundskolan och så småningom gymnasieskolan – påverkade även folkhögskolan. Skolformen kom nu att behöva tillgodose nya behov, som komplettering och en andra väg in i det formella utbildningssystemet för många ungdomar som lämnat folkskolan utan tillräckliga förkunskaper för högre utbildning och för arbetslösa ungdomar som ersättning för en grundläggande utbildning. Detta ledde till krav på betyg och formella kurser som sågs som en motsättning till de gamla idealen om medborgarfostran och personlighetsutveckling.
1953
Blåbandsrörelsen får folkhögskola (pressklipp)
1956
Nordiska Folkhögskolerådet grundas.
1957
Folkhögskolereformen
Skolkommissionen gav i sitt betänkande ett klart ja på frågan om folkhögskolan behövdes i det nya utbildningssverige. I propositionen lades fast att folkhögskolan skulle ges stor frihet att anpassa sig till den nya grundskolan och statsbidraget höjdes kraftigt och ett byggnadsbidrag gavs till förbättring av gamla lokaler. I den nya stadgan gavs lärarna utvidgat inflytande i skolornas styrning och lärarrådets ställning vid skolorna stärktes – allt i hög grad en följd av SFHLs arbete med att påverka utvecklingen i denna riktning.
Betygens vara eller inte vara vållade stor debatt bland SFHLs medlemmar. Det blev en kompromiss – inga graderade betyg men studieomdömen skulle utfärdas med omdömena Mindre god, God, Mycket God och Utmärkt.