Ny lärarlönekommitté, de statliga läroverken öppnas för flickor och femton idrottsdagar införs.
1920
Ny lärarlönekommitté
Lärarlönerna släpade fortfarande efter motsvarande statstjänstemannalöner. Inflationen under åren från den tidigare lönehöjningen för lärare hade varit hög och några reallönehöjningar för lärarna hade inte kommit till stånd. Ett förslag lades av en lärarlönekommitté där lektorernas genomsnittslön skulle bli 9 100 och adjunkternas 9 200 (de kvinnliga lektorerna och adjunkterna fick nöja sig med 1 400 mindre än männen). Förslaget var knutet till ett förslag att höja undervisningsskyldigheten med 1,5 veckotimme. Bakgrunden till detta var att en undersökning visat att tjänstgöringstiden utöver undervisningen för en adjunkt var endast tre veckotimmar.
Läroverkslärarnas riksförbund motsatte sig lönekommitténs förslag med motiveringen att löneökningarna skulle ätas upp av den högre undervisningsskyldigheten.
Lösningen för läroverkslärarnas löner kom först 1925 och blev ett tillfälligt tillägg utgick för lektorer, adjunkter och ämneslärare på 600 kronor per år för de manliga och på 500 kronor per år för de kvinnliga. Någon motsvarande lösning för kompensation för folk- och småskollärare kom dock inte.
Trots flera motioner i riksdagen under tjugotalet blev det inte några varaktiga lösningar på lärarlönerna i riksdagen.
1926
Gymnastiklärarnas krav avvisas
Läroverkslärarnas Riksförbund motsatte sig kravet att gymnastiklärare skulle ha samma villkor som adjunkterna och även att det skulle kunna utgå ett arvode på 1 200 kronor till ”förste gymnastiklärare”. Förbundet avvisade också uppslag om att inrätta kombinationstjänster med adjunkter i gymnastik och annat ämne.
1927
1920-30-tal: Centralstyrning. Undervisningsplan.
Sverige liksom många andra länder kännetecknas av en allt starkare central styrning under framför allt mellankrigstiden. Staten tar också över mer och mer av den ekonomiska styrningen och med denna en allt starkare reglering av hur resurser fick användas. Lärare och skolledare får ett visst inflytande i lokala skolstyrelser och över metodanvändning.
1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor kom i stora drag att gälla till 1950-talet.
Den ideologiska styrningen stärks också genom lärarutbildningen.
De statliga läroverken öppnas för flickor
I och med 1927 års skolreform öppnades också de flesta läroverken för flickor men även flickskolorna genomgick en omorganisation. De enskilda/privata flickskolorna avvecklades efter hand och kommunala flickskolor inrättades. Flickskolan kopplades liksom realskolan till 4 eller 6-år i folkskolan och hade därmed 4 eller 6-årig skolgång. De högre klasserna delades upp i praktisk eller teoretisk linje. Avgångsbetyg från den teoretiska gav normalskolekompetens – det gällde däremot inte den praktiska som inte gav någon formell kompetens.
Detta system bestod i princip ända till 1950 då försöksverksamheten med enhetsskolan inleddes.
Skrivelse om manliga och kvinnliga ämneslärare vid samskolor
1928
Femton idrottsdagar införs
Läroverksstadgan införde femton idrottsdagar per läsår i läroverken. Läroverkslärarnas Riksförbund protesterade mot detta – de ansåg att det var för många och tog för stort utrymme från övrig undervisning. Man protesterade även mot att samtliga lärare vid vissa läroverk måste tjänstgöra vid dessa dagar utan extra kompensation.