1968-1970

1968

Femdagarsveckan införs i skolan. Sedan 50-talet hade försök med lediga lördagar pågått i många skolor, men nu genomfördes reformen i alla skolformer. Samtidigt fastställdes läsåret till 40 veckor (från 39).

1969

Ny läroplan Lgr 69

Det visade sig ganska snart efter grundskolans införande att elevernas val på högstadiet enbart gjordes med sikte på möjligheterna att gå vidare till högre studier. Tre fjärdedelar av eleverna hade valt den teoretiska studievägen i årskurs 9. Detta ledde till att de som inte gjort det teoretiska valet förlorade möjligheten att senare i utbildningssystemet ha kvar fria valmöjligheter. Det ledde också till att de praktiskt estetiska ämnena på högstadiet fick mycket litet utrymme och till konsekvenser för inriktningen och innehåll i gymnasieutbildningen. En översyn av läroplanen för grundskolan blev nu nödvändig.

 

1968 beslutades därför om en revision av grundskolans läroplan (Lgr 62) för att förhindra att högstadiet blev en återvändsgränd. Oberoende av tillval på högstadiet kunde eleverna nu välja teoretisk eller praktisk linje på gymnasiet. Förändringen var enligt Olof Palme en mycket betydelsefull del av den nu aktuella reformen och var ett av uttrycken för strävandena att skapa jämlikhet inom skolväsendet. Lgr 69 ersatte Lgr 62.

 

1968 startar det nya systemet med lärarhögskolor för utbildning av låg- och mellanstadielärare som bestod fram till 1988

 

Sveriges Lärarförbund och Lgr 69, historik:

http://lararnashistoria.se/node/820?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

Planering Lgr 69, tema i SL:s Lärartidningen:
http://lararnashistoria.se/node/796?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

SL yttrar sig om SÖ:s läroplansöversyn:

http://lararnashistoria.se/node/817?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

SL yttrar sig om Lgr 69 och orienteringsämnena:

http://lararnashistoria.se/node/200?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

SL yttrar sig om konst, teknik och ekonomi i Lgr 69:

http://lararnashistoria.se/node/197?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

SL yttrar sig ang. genomförandet av Lgr 69:

http://lararnashistoria.se/node/818?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

”Läroplansreformen förutsätter förhandlingar”, LR:

http://lararnashistoria.se/node/825?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

”Grundskolereformens personaleffekter”, Fackläraren:

http://lararnashistoria.se/node/828?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

Ledare i Fackläraren om lärarutbildningsreformen, LUS:

http://lararnashistoria.se/node/827?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

MBL gav lärarna inflytande i den kommunala beslutsprocessen och fackrepresentationen avskaffades i skolstyrelserna.

 

1970

1970 års förhandlingar och konflikt

Statstjänstemännens löner – och därmed lärarnas – släpade efter och förhandlingarna ledde till att TCO-S varslade om konflikt för 13 000 medlemmar varav 5000 var lärare och skolledare. Även SACO och SR (Statstjänstemännens Riksförbund – som senare gick ihop med SACO) varslade nu om konflikt för 3000 medlemmar. Arbetsgivarna svarade med lockoutvarsel för 28000 lärare och skolledare. Trots medling bröt konflikt och lockout i kraft. Förhandlingar upptogs igen och verkade leda till enighet. SACO krävde då undantag från lockouten för sina medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Detta godkändes inte och konflikten utvidgades genom ytterligare lockoutvarsel av SRs medlemmar inom försvaret. Konflikten som också störde tågtrafiken och ledde till störningar inom industrin ledde till slut till att regeringen hotade med en stopplag som stiftades och innebar ett bakslag för respekten för de fackliga organisationernas nyvunna förhandlings- och konflikträtt och rätten ifrågasattes på många håll.

 

Ett förslag till överenskommelse nåddes, men Sveriges Lärarförbund ansåg inte att utfallet av avtalet för småskollärarna var acceptabelt. Avtalet tecknades trots detta av TCO-S och väckte starka protester bland lärarna i Sveriges Lärarförbund.

 

1978 års avtalsrörelse innehåll varsel om konflikt utan att några stridsåtgärder utlöstes. Det var ett uttryck för missnöjet med eftersläpningen på lärarområdet och i medlingsförhandlingarna både 1977 och 1978 lades de viktigaste lärarfrågorna åt sidan.

 

”Senaste nytt om SIA”:

http://lararnashistoria.se/node/204?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640