1962

1962

Grundskolan inrättas, läroplan Lgr 62

Riksdagen beslutar om den nya grundskolan och detta blev början till reformer inom hela skolväsendet som skulle genomföras under de kommande decennierna och framförallt under sextiotalet som troligen är det mest händelserikaste i svensk skolhistoria. Det gällde inte bara den nya grundskolan med samlad skollag, samlad skolstadga och ny läroplan, utan också ett nytt gymnasium, tvåårig fackskola och en ny yrkesutbildning. 1970 beslutade riksdagen om en ny och samlad läroplan för gymnasieskolan LGY70.

 

Denna stora omläggning av det svenska skolsystemet skedde i princip i bred partipolitisk enighet på riksplanet. Bland lärare och i dagspressen fanns dock fortfarande olika meningar om det rätta i besluten – det gällde framförallt den gamla frågan om differentiering – ”när och hur skulle elever välja väg och varför skulle detta ske.”

 

Grundskolan ersatte alltså folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan och den allmänna realskolan. De skolformer som fanns utanför grundskolan var flickskolan och den praktiska realskolan. Vid sidan om gymnasierna fanns också fackskolorna – handels- och tekniska gymnasier som övergick från att vara tvååriga 1961 för att 1966 inordnas i det nya gymnasiet.

 

SÖ:s förslag till ny läroplan för grundskolan, Sixten Marklund:

http://lararnashistoria.se/node/799?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

Lärarutbildningen

De stora skolreformerna krävde förändringar av lärarutbildningen. En lärarutbildningskommitté (LUS) fick 1960 direktivet att utreda frågan om en gemensam lärarutbildning för årskurserna 1 – 6. Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet var emot denna indelning som skulle leda till en tudelning av lärarkåren. LUS kom emellertid att bli föråldrad när den nya Läroplanen Lgr 69 kom.

 

När grundskolan införts

Det visade sig ganska snart efter grundskolans införande att elevernas val på högstadiet enbart gjordes med sikte på möjligheterna att gå vidare till högre studier. Tre fjärdedelar av eleverna hade valt den teoretiska studievägen i årskurs 9. Detta ledde till att de som inte gjort det teoretiska valet förlorade möjligheten att senare i utbildningssystemet ha kvar fria valmöjligheter. Det ledde också till att de praktiskt estetiska ämnena på högstadiet fick mycket litet utrymme och till konsekvenser för inriktningen och innehåll i gymnasieutbildningen. En översyn av läroplanen för grundskolan blev nu nödvändig.

 

1968 beslutades därför om en revision av grundskolans läroplan (Lgr 62) för att förhindra att högstadiet blev en återvändsgränd. Oberoende av tillval på högstadiet kunde eleverna nu välja teoretisk eller praktisk linje på gymnasiet. Förändringen var enligt Olof Palme en mycket betydelsefull del av den nu aktuella reformen och var ett av uttrycken för strävandena att skapa jämlikhet inom skolväsendet. Lgr 69 ersatte Lgr 62.

 

Om striden kring bottenskolan och parallellskolesystemet:
http://lararnashistoria.se/node/642?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

Om vägen till den allmänna folkskolan, av Gösta Lirén:
http://lararnashistoria.se/node/641?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

Opinion mot grundskoleförslaget

Mot Skolberedningens förslag och det senare kompromissförslaget över partigränserna att inrätta den samlade grundskolan uppstår en stor opinion bland medlemmarna i Lärarnas Riksförbund. En appell överlämnas till riksdagens ledamöter i maj 1962.

 

Folk- och småskollärarna är i huvudsak positiva till den nya grundskolans införande. Facklärarna ger sitt fulla stöd till målsättningarna men är kritiska till timplanerna som skulle missgynna stora lärargrupper i förbundet.

 

LR:s kritik när väl beslutet var fattat kom främst att handla om att inte tillräckliga resurser för reformens genomförande fanns på plats och att inte heller lärarna fick den kompetensutveckling och villkor som krävdes för en så omfattande reform av skolan. Dessa synpunkter fördes också fram av SL och Svenska Facklärarförbundet och skulle så småningom resultera i den s k SIA-utredningen.

 

Historiskt skolbeslut”, ledare i Lärartidningen om grundskolereformen:
http://lararnashistoria.se/node/792?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

”Enhälligt LR-yttrande om grundskolan”:

http://lararnashistoria.se/node/378?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

LR:s tidning om riksdagsbeslutet om grundskolan:

http://lararnashistoria.se/node/383?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

LR om grundskolereformen och lärarutbildningen:

http://lararnashistoria.se/node/382?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

”Ge grundskolan bättre förutsättningar”, LR:s tidning:

http://lararnashistoria.se/node/381?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

”Villkoren för grundskolans genomförande”, LR:s tidning:

http://lararnashistoria.se/node/380?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

”Grunden för en ny skolreform”, ledare i Fackläraren:
http://lararnashistoria.se/node/841?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

”Grundskolan är beslutad”, ledare i Svensk Skoltidning:

http://lararnashistoria.se/node/803?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

 

”LR skisserar ny utbildningsgång för blivande lärare”:

http://lararnashistoria.se/node/800?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

”Lärarhögskolorna och forskningen”, LR:s tidning:

http://lararnashistoria.se/node/801?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640

”Differentieringsproblemet i empirisk belysning”:

http://lararnashistoria.se/node/800?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640