1936
Riksdagsbeslut om 7-årig obligatorisk folkskola. Genomförandet skulle ske 1937 till 1949.
Annons för fortbildning av folkskollärare hos Hermods:
http://lararnashistoria.se/node/249?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
1937
Manliga och kvinnliga folkskollärare får likalön (småskollärarnas lön för låg för en man)
Manliga folkskollärare argumenterar emot likalön:
http://lararnashistoria.se/node/108?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
”Motiverar vårt arbete lika lön?”, lärarinnornas replik:
http://lararnashistoria.se/node/107?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
1940
1940 års skolutredning
Den svenska skolan stod efter krigsslutet inför stora problem. Bristen på skollokaler och lärare var stor. Intresset för skolutbildning för barnen var stor i den växande medelklassen. Samtidigt dominerades de teoretiska utbildningarna av barn från bättre bemedlade familjer och barn från arbetar- och jordbrukarhem fanns i stort sett inte på läroverken.
1940 års skolutredning hade tillsatts av högerledaren Gösta Bagge, ecklesiastikminister i samlingsregeringen 1940 i syfte att se över utbildningssystemet i allmänhet och i synnerhet med sikte på att öka rekryteringen till högre utbildning på landsbygden och bland grupper med lägre inkomster. I direktiven underströks betydelsen av att skapa bättre balans mellan teoretisk och praktisk utbildning och att man borde undersöka ”huru den praktiska utbildningen på skilda stadier skulle kunna utbyggas och ges nödig konkurrenskraft genom att höjas till full likvärdighet med den teoretiska”. Utredningens betänkanden var omfattande – 20 volymer på sammanlagt 4000 sidor.
Utredningens majoritet som bestod av företrädare för läroverk och universitet förordade ett bevarande av parallellskolesystemet, medan en minoritet bestående av folkskollärare och övriga tillskyndare var för en reformering av skolsystemet som de ansåg vara starkt segregerande och gynnade barn ur välsituerade familjer medan det med sitt sorteringssystem missgynnade barn ur lägre samhällsskikt. De teoretiska utbildningarna dominerades av barn från bättre situerade familjer medan barn från arbetar- och jodbrukarhem var nästan helt uteslutna från studier i läroverk.
”1940-talets skolutredningar”, av Gösta Lirén:
http://lararnashistoria.se/node/724?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
1942
Folkskolans hundraårsjubileum 1942
LÄRARMINNEN: 1870-tal – 1930-tal (insamlade av SAF 1942):
LÄRARMINNEN: 1930-tal till 90-tal: Skolan i våra hjärtan (1992):
http://lararnashistoria.se/node/668
LÄRARMINNEN: Från folkskola till grundskola (2001):
http://lararnashistoria.se/node/713
1945
1945 – ny skolutredning
Efter regeringsskiftet 1945 tillsätts en parlamentariskt sammansatt skolutredning – 1946 års skolkommission – och 1940 års skolutredning avvecklas. Med den tidigare utredningens digra material som underlag lägger den nya utredningen ett principbetänkande som innefattar förslag till riktlinjer för utvecklingen mot en nioårig obligatorisk skola. Detta skedde i partipolitisk enighet 1948.
Denna skola skulle delas upp i tre stadier – låg- mellan- och högstadiet, vardera på tre år, och vara sammanhållen de sex första åren – bortsett från elever med vissa ”handikapp”. Kommissionen föreslog att även i klasserna 7 och 8 skulle hållas samman med undantag för vissa valfria ämnen. Först i klass 9 skulle uppdelning i linjer ske.
Folkskolan och realskolan skulle alltså försvinna och ersättas av en ny nioårig skola. Läroverk och yrkesskolor skulle upphöra och uppföljas med nya skolformer. Det skulle bli nödvändigt att förändra lärarutbildning och läroplaner. En ny förskola skulle komma att kopplas till den nya skolformen liksom en breddad och fördjupad vuxenutbildning och i förlängningen en ny högskoleorganisation. Vidden av beslutet stod förmodligen inte klar för alla beslutsfattare när riksdagen fattade beslutet om principerna för det svenska skolsystemets utveckling och det skulle visa sig att man redan från början hade olika uppfattningar om vad beslutet innebar, Den gamla striden om parallellskolesystemet skulle fortsätta att stå och då i första hand om differentieringen och de tre sista åren i den obligatoriska skolan.