Elementarläroverk med apologistskolor och lärdomsskolor, folkskolan införs och det första stora lärarmötet hålls.
1807
I 1807 års skolordning slås fast att den högre utbildningen ska gälla även andra än präster och blivande ämbetsmän. De s.k. apologistskolorna som inrättats för borgarklassens barn under 1700-talet fick en moderniserad läroplan med realia och moderna språk.
1820
Med 1820 års skolordning ersätts trivialskolorna med elementarläroverk som bestod av två olika skolformer – apologistskolor och lärdomsskolor. Lärdomsskolor och gymnasier tog hand om blivande präster och ämbetsmän och i apologistskolan meddelades ”allmän medborgerlig bildning”.
1842
Folkskolan införs
Riksdagsbeslutet och folkskoleförordningen 1842 innebar att, utöver de ca 1 000 sockenskolor som tidigare funnits, skulle ytterligare 1 200 församlingar anordna skolundervisning. Folkskolan skulle vara obligatorisk för alla barn som inte undervisades i läroverk, enskild skola eller i hemmet men fortfarande tio år efter beslutet om allmän folkskola undervisades mer än en tredjedel av barnen i hemmet. I folkskolor och s.k. småskolor undervisades oftast i mycket stora grupper utan indelning i klasser. Under de första årtiondena efter införandet var omfattningen på skolgång i folkskolan på sin höjd ett år.
Stockholms stads undervisningsverk: skolorna år 1836 och äldre skolhistoria – dokument på Stockholmskällan (extern länk)
1849
Det första stora lärarmötet
295 lärare från hela landet deltog – 136 lärare vid läroverken, 36 folkskollärare, 31 präster, 21 privatlärare m fl. Av ett hundratal frågor på dagordningen behandlade 48 främst folkskolan och 42 den högre skolan. Disciplinfrågorna ägnades stor uppmärksamhet liksom vid senare lärarmöten En annan fråga som diskuterades var den om rektor borde bytas ut varje år eller tillsättas för en längre tid. Borde rektor väljas av och bland skolans egna lärare eller tillsättas av den högsta läroverksstyrelsen? Givetvis var också undervisningsskyldigheten en ständigt återkommande fråga!