1842
Allmän folkskola införs
Staten bekostar seminarier för lärare och stipendier för behövande lärarstuderande och ger fattiga kommuner bidrag till lärarlöner. Skolan blir statens angelägenhet och ansvar delegeras till kommunerna. Kyrkan har fortfarande starkt lokalt inflytande.
1882
Ny folkskolestadga och sexårig skolplikt
Med den nya folkskolestadgan 1882 införs sexårig skolplikt. Skolåldern fastställs från 7‐14 år.
1842 – 1900
Staten ökar sitt ansvarstagande 1842 – 1900
Starkt tilltagande antal av statliga stadgor, kungörelser och cirkulär. Ledning och uppsikt lämnas till kyrkan som fortfarande har starkt inflytande över läroplanens innehåll.
1900
Statsbidragen för folkskolan 30 %.
1905
Lärarna med i skolrådet
Lärarkåren får representationsrätt i det lokala skolrådet (där kyrkan har ordförandeskapet).
1905
Läroverksöverstyrelsen inrättas
Lärarkåren får representationsrätt i det lokala skolrådet (där kyrkan har ordförandeskapet).
1914
Folkskoleöverstyrelsen inrättas
Den ska ha lednings‐ och tillsynsfunktion; utvecklings‐ och utvärderingsfunktion – dock ej driva fram likformighet.
1919
Folkskoleöverstyrelsen inrättas
Normerande undervisningsplan för rikets folkskolor antas och gäller till 1955
1921
Ny folkskolestadga ökar statens inflytande
Kungl Maj:ts folkskolestadga ger staten större inflytande över kommunerna än tidigare – gäller fram till 1958.
1921 – 1940
Statsbidragens ökar 1921 – 1940
Statsbidragens andel ökar från ca 30 % till ca 63 % av kommunernas folkskolekostnader 1921.
1930
Stadsfullmäktige utser folkskolestyrelse
Riksdagen beslutar att stadsfullmäktige ska utse folkskolestyrelse i de städer som har fullmäktige – i övriga har kyrkan kvar denna rätt. På länsnivå har domkapitlen ända fram till 1958 kvar sin roll som mellaninstans och statlig tillsynsmyndighet för folkskolan.