Före 1940

1842

Allmän folkskola införs

Staten bekostar seminarier för lärare och stipendier för behövande lärarstuderande och ger fattiga kommuner bidrag till lärarlöner. Skolan blir statens angelägenhet och ansvar delegeras till kommunerna. Kyrkan har fortfarande starkt lokalt inflytande.

1882

Ny folkskolestadga och sexårig skolplikt

Med den nya folkskolestadgan 1882 införs sexårig skolplikt. Skolåldern fastställs från 7‐14 år.

1842 – 1900

Staten ökar sitt ansvarstagande 1842 – 1900

Starkt tilltagande antal av statliga stadgor, kungörelser och cirkulär. Ledning och uppsikt lämnas till kyrkan som fortfarande har starkt inflytande över läroplanens innehåll.

1900

Statsbidragen för folkskolan 30 %.

1905

Lärarna med i skolrådet

Lärarkåren får representationsrätt i det lokala skolrådet (där kyrkan har ordförandeskapet).

1905

Läroverksöverstyrelsen inrättas

Lärarkåren får representationsrätt i det lokala skolrådet (där kyrkan har ordförandeskapet).

1914

Folkskoleöverstyrelsen inrättas

Den ska ha lednings‐ och tillsynsfunktion; utvecklings‐ och utvärderingsfunktion – dock ej driva fram likformighet.

1919

Folkskoleöverstyrelsen inrättas

Normerande undervisningsplan för rikets folkskolor antas och gäller till 1955

1921

Ny folkskolestadga ökar statens inflytande

Kungl Maj:ts folkskolestadga ger staten större inflytande över kommunerna än tidigare – gäller fram till 1958.

1921 – 1940

Statsbidragens ökar 1921 – 1940

Statsbidragens andel ökar från ca 30 % till ca 63 % av kommunernas folkskolekostnader 1921.

1930

Stadsfullmäktige utser folkskolestyrelse

Riksdagen beslutar att stadsfullmäktige ska utse folkskolestyrelse i de städer som har fullmäktige – i övriga har kyrkan kvar denna rätt. På länsnivå har domkapitlen ända fram till 1958 kvar sin roll som mellaninstans och statlig tillsynsmyndighet för folkskolan.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia