Lärarnas Riksförbund (LR): (1884) 1964–2023

År 1884 bildades Svenska Läraresällskapet som ett riksomfattande forum för statligt anställda läroverkslärare. 1913 ombildades sällskapet till Läroverkslärarnas Riksförbund med uppdrag att värna undervisningens kvalitet, läroverkens ställning och lärarnas profession.

När begreppet läroverk togs bort ur skolstadgan, i samband med grundskolereformen 1962, bytte förbundet 1964 namn till Lärarnas Riksförbund (LR). Vid denna tid organiserade LR främst ämneslärare på högstadiet och i gymnasieskolan samt universitets- och högskolelärare. Från 1980-talet anslöts även studie- och yrkesvägledare efter en överenskommelse inom Saco. Från 1988 organiserade förbundet lärare i hela grundskolan.

LR-kongress, Frösundavik, Solna, 1992.

Fokus på statligt ansvar

Under 1900-talet var förbundet en stark röst för en statligt reglerad skola med höga krav på lärarnas utbildning och tydliga nationella ramar. Förbundet försvarade länge parallellskolesystemets rollfördelning mellan lärarkategorier. När enhetsskolan och senare grundskolan etablerades kom LR:s fokus att bli att säkra ämneslärarprofessionen och statens ansvar.

Ämnesadjunkterna i de gamla läroverken övergick i samband med grundskolereformen 1962 till att bli kommunalt anställda lärare i grundskolan. Som en del i denna förändring stiftades den så kallade ställföreträdarlagen vilken gav staten rätt att förhandla villkoren för vissa kommunalt anställda yrkesgrupper. Denna ordning möjliggjorde för staten att bibehålla statligt reglerade lärartjänster även i den kommunala grundskolan och sedermera gymnasieskolan.

Medlemmarna arbetade förutom på den nya grundskolans högre stadium även i gymnasieskolan samt på universitet och högskolor. Man arbetade aktivt för att behålla den statliga regleringen av såväl lärartjänsterna som det kvalitetsstödjande regelverket för undervisningen.

Motröst mot kommunaliseringen

Under 1980-talet blev LR den tydligaste motrösten till kommunaliseringen av skolan. Förbundet varnade för att decentraliseringen skulle urholka läraryrkets professionalitet, försämra likvärdigheten i skolan och sänka statusen för utbildade lärare. Trots massiva protester beslutade riksdagen 1989 att kommunalisera skolan. Det innebar att ställföreträdarlagen avskaffades samt att skolans statsbidragssystem förändrades. LR stod ensamt i sitt motstånd bland lärarnas fackliga organisationer.

LR:s nyvalda förbundsstyrelse på Djurönäset 1992. Foto Kurt Johansson/Nyhetstjänst AB.

Lärarlegitimation – en framgång

LR fortsatte att driva frågan om statligt huvudmannaskap, reglerad undervisningsskyldighet, betygssättningens integritet och tydliga behörighetskrav för lärare, som svar på de många avregleringar som genomfördes under 1990-talet. Förbundet bidrog starkt till att lärarlegitimation infördes, en av dess största politiska framgångar. Lärarlegitimationen infördes 2011 och knöt tillsvidareanställning och betygssättning till legitimation och ämnesbehörighet.

I förbundets arbete betonades vikten av lärarnas status, statens ansvar för skolan och ett fackligt arbete grundat i professionalism och kunskap. Lärarnas Riksförbund hade en tydlig professionsinriktning som genom hela sin historia kombinerade skolpolitiska krav med villkorsfrågor för lärare.

Drivande för karriärtjänster

Lärarnas Riksförbund var även en drivande kraft bakom karriärtjänstreformen 2013, som innebar att förstelärar- och lektorstjänster infördes med statligt stöd. Reformen blev en av förbundets största framgångar i arbetet för att stärka läraryrkets professionalitet och skapa tydliga karriärvägar inom undervisningen.

På förbundsmötet 2022 beslutade LR att tillsammans med Lärarförbundet bilda ett nytt fackförbund, Sveriges Lärare. Den 1 januari 2023 upphörde LR som förbund och gick in i den nya, samlade organisationen för lärarkåren.

Läroverkslärarnas organisationer i tidsordning:

• Svenska Läraresällskapet, 1884–1913.
• Läroverkslärarnas Riksförbund 1913–1964.
• Lärarnas Riksförbund, 1964–2023.

LR:s arkiv

Beståndskod: TAM 687. Typ av organisation: Fackförbund (Saco); Verksamhetstid: 1884 till 2023.

Arkivförteckning: Lärarnas Riksförbund.

Exempel

• Handlingar från 1884 till nutid, personarkiv, Lektorernas förening.
• Avtals- och förhandlingsarbete.
• Tidning för Sveriges Läroverk samt Tidningen Skolvärlden.