Sveriges Lärarförbund (SL): 1963–1991

När de bägge förbunden för manliga och kvinnliga folkskollärare och Sveriges Småskollärarförbund gick samman mellan 1963–67 fick SL sin definitiva utformning.

Medlemmarna var lärare, skolledare och även lärarkandidater. Man var också verksam inom de flesta övriga utbildningsområden. SL var anslutet till Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och till förhandlingskartellerna TCO-S och KTK.

Sedan 1900-talets början hade manliga och kvinnliga folkskollärare, samt småskollärarinnor, organiserats i separata förbund p.g.a. olikartade arbetsförhållanden och skilda uppfattningar om de könsbaserade löneskillnaderna.

Samarbetet ökar

Successivt närmade sig emellertid förbunden varandra och under 1940- och 1950-talen utvecklades ett samarbete. Förenande frågor om folkskollärarkårens ställning i den blivande grundskolan förpassade tidigare trätor till det förgångna. Förhandlingarna med Småskollärarnas förbund SSLF resulterade slutligen i ett samgående 1967 då ett förnyat Sveriges Lärarförbund kunde bildas.

1960- och 1970-talen präglades av stor utbildningspolitisk aktivitet. Efter genomförandet av grundskolreformen 1962 sågs skolformen över löpande, en s k ”rullande reform”. 

En betydelsefull milstolpe var när stats- och kommunalt anställda tjänstemän 1966 fick rätten att förhandla – d.v.s. rätt att teckna kollektivavtal och vidta stridsåtgärder.

När en ny läroplan kom 1969 (Lgr 69) påbörjades nästan omedelbart en översyn kallad LUG, läroplansuppföljning i grundskolan, där SL var representerat. En annan stor utredning var SIA-utredningen, skolans inre arbete, till vilken det knöts en facklig expertgrupp där även SL ingick. De direktiv som utredningen fick var omfattade.

Remissarbete

Förutom en allmän översyn av skolans arbetsmiljö skulle stöd till svagpresterande elever samt lärarnas arbetsförhållanden och fortbildning ses över. Förslagen följdes av ett omfattande remissarbete inom SL, vilket bland annat resulterade i en extrakongress 1975. SL:s remissyttrande trycktes i en upplaga av 6 000 exemplar.

En fråga för SL under denna period var även en lärarutbildning anpassad till den nya grundskolan.

Även arbetsrättsliga reformer, nedskärningar i skolan och avtalsrörelserna dominerade verksamheten. Medbestämmandelagen 1977 vidgade arbetstagarnas förhandlingsrätt mot arbetsgivarna och påverkade hela SL:s verksamhet. Ett avtal gentemot arbetsgivarna kom till stånd 1979 och 1980.

Besparingar ett hot

Det statsfinansiella läget under 1970-talets krisår medförde olika besparingsprogram inom den offentliga sektorn, även skolan, vilket resulterade i större klasser och färre lärare. Det var ett hot mot sysselsättningen inom lärarkåren. Avtalsrörelserna i slutet av 1970-talet var komplicerade. 1980 bröt förhandlingarna samman och TCO-S tillsammans med andra fackorganisationer varslade om blockad och strejk.

Under 1980-talet präglades arbetet av den nya läroplanen (Lgr 80), skolbesparingar, invecklade avtalsrörelser, kommunaliseringen av skolan och samgåendet med Svenska Facklärarförbundet. Samgåendet ägde rum 1991 då Lärarförbundet bildades.

SL gav ut Lärartidningen/Svensk Skoltidning.

SL:s arkiv

Beståndskod: TAM 067. Typ av organisation: Fackförbund (TCO). Verksamhetstid: 1963 till 1991.

• Arkivförteckning: Sveriges Lärarförbund (SL).

Exempel:

• Verksamhetsberättelser, kongressprotokoll och förbundsstyrelsens protokoll.
• Material från SL:s underföreningar och centrala arbetsgrupper.