Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF): 1880–1966

Lärarna var bland de första tjänstemannagrupper som organiserade sig. På 1870-talets inleddes en våg av sammanslutningar inom lärarkåren i den expanderande folkskolan.

Runt 1880 fanns det över 100 lokala folkskollärarföreningar med härad, stift eller städer som sina verksamhetsområden. Stockholm stads lärarförening tog 1879 ett initiativ till att starta en rikstäckande organisation – Sveriges Allmänna Folkskollärarförening.

Hög organisationsgrad

Under det konstituerande mötet beslöts att SAF:s målsättning skulle bli att ”arbeta för den svenska folkskolans och folkbildningens höjande, för enhet och god anda inom lärarkåren och för förbättring av lärarnas ställning i allmänhet”.

SAF organiserade tidigt en stor andel av folkskollärarkåren och blev efter sekelskiftet 1900 en allt mer inflytelserik aktör i utbildningspolitiken. Föreningen startade 1881 Svensk läraretidning som blev ett viktigt organ för SAF:s frågor.

Lokal förankring

Föreningen organiserades i lokala kretsföreningar. Centralstyrelsen utsågs av kretsarna och varje medlem hade en röst. Innan SAF tog ställning i olika slags pedagogiska, skolpolitiska, fackliga eller interna frågor förankrades ställningstagandet i de lokala kretsföreningarna enligt en grundlig procedur.

SAF:s medlemstal ökade snabbt från ca 1 500 vid bildandet till drygt 5 000 år 1895. De manliga folkskollärarna var den numerärt dominerande gruppen inom föreningen.

Viktig politisk aktör

SAF blev snart en viktig aktör i den svenska pedagogiska och skolpolitiska debatten. Man verkade politiskt, pedagogiskt och socialt. Under verksamhetens första decennier var lärarlöner, pensioner, läromedelsframställning, enskilda skolämnes utveckling, rättstavningsreform, fortbildning för lärare och lärarnas sociala och rättsliga ställning angelägna frågor.

Genom inflytelserika medlemmar (t ex ecklesiastikministrarna Fridtjuv Berg och Värner Rydén) fick man framgångar i att förverkliga sitt program. Andra ledande figurer var Alfred Dalin, Emil Hammarlund och Amanda Hammarlund. 1906 års rättstavningsreform och Skolöverstyrelsens inrättande 1919 är två exempel.

Schism mellan män och kvinnor

I början av 1900-talet uppstod en schism inom förbundet mellan manliga och kvinnliga folkskollärare då kvinnorna krävde en könsneutral lönesättning. Deras manliga kollegor var dock inte benägna att driva förbättrade lönevillkor lika hårt.

Av detta skäl bildades Sveriges folkskollärarinneförbund (SF) 1906 och år 1920 bildades Sveriges folkskollärarförbund (SFF). Dessa förbund drev mer entydigt fackliga frågor och SAF:s roll blev mer oklar och föreningen blev ett pedagogiskt forum för folk- och småskollärare.

Den förblev dock en organisation som samlade folkskolans fackorganisationer under ett paraply och sökte få till stånd gemensamma ståndpunkter. År 1946 ombildades SAF till en federation helt utan fackliga funktioner.

SAF blir stiftelse

År 1966 gick samtliga folkskolans lärarorganisationer upp i det nybildade Sveriges lärarförbund (SL) och 1967 ombildades SAF till Stiftelsen för förvaltning av SAF:s tillgångar (SSAF). Stiftelsen SAF  förvaltar fortfarande idag föreningens kvarlåtenskap.

Bland SAF:s mer påtagliga insatser inom svensk skolhistoria är utgivandet av Svensk läraretidning under olika namn från 1881 till 1963 (då den hette Folkskolan). Man gav också ut bokserien Läsebok för folkskolan, med litterära bidrag av Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Anna Maria Roos. Den kom småningom helt ersätta den äldre, omstridda läseboken i folkskolan.

Förbättra läskulturen

SAF verkade också på andra sätt för att förbättra svensk läskultur: man gav exempelvis stöd till skolbibliotek och gav ut en serie barnböcker (SAGA-serien) med kvalificerade författare och illustratörer.

SAF samlade in skolhistoriska berättelser och avskrifter från urkunder som kompletterade bilden av den svenska folkundervisningens historia. Man initierade också ett skolmuseum.

SAF:s arkiv

Beståndskod: TAM 404. Typ av organisation: Yrkesförening; Verksamhetstid: 1880 till 1966.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Styrelsen protokoll, föreningens verksamhetsberättelser, SAF:s stipendieprogram, lärarmöten och allmänna skolpolitiska ämnen.
• Litteraturserier, skönlitteratur, undervisningslitteratur, SAF:s tidskrift, Svensk Läraretidning och lärarminnen.