Sveriges Folkskollärarförbund (SFF): 1920–1963

Från början av 1880-talet hade kvinnliga och manliga folkskollärare varit organiserade i Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) och haft någorlunda lika villkor.

1906 godkände riksdagen att lärarnas löneökning differentierades baserat på kön, för att öka yrkets attraktionskraft bland männen. Man befarade att yrket höll på att ”feminiseras”. Då tog SAF ställning för lärarinnorna och krävde könsneutral lönesättning.

Rädsla för lönedumping

Detta gav upphov till en växande opinionsrörelse bland manliga folkskollärare som betraktade likalönsprincipen som ett hot. Man befarade att samhället av besparingsskäl skulle vilja hålla lärarlönerna så låga som möjligt och att detta skulle drabba de manliga lärarna.

För att tillvarata de manliga lärarnas intressen bildades Sveriges Folkskollärarförbund 1920. Organisationen försvarade lönedifferentieringen samt verkade för att folkskollärarkårens löner skulle motsvara löneläget bland vissa lägre statstjänstemannagrupper.

Sveriges Folkskollärarförbund var mindre benäget än Sveriges Folkskollärarinneförbund att låta SAF företräda alla folkskollärare i fackliga frågor, och en konkurrenssituation uppstod. SFF ville neutralisera SAF genom att omvandla den till en pedagogisk förening utan fackliga funktioner.

År 1925 bestod förbundet av drygt 3 200 medlemmar och vid mitten av 1950-talet hade antalet ökat till knappt 13 000. SFF utgav Folkskollärarnas tidning åren 1920–1956.

Diskriminering som idé

SFF framhärdade under 1920- och 1930-talen för könsdifferentierad lönesättning och hävdade att de kvinnliga lärarinnorna saknade förmåga att hålla disciplinen och inte klarade av att fostra gossar till män. Generellt ansågs lärarinnorna vara en sämre sorts arbetskraft och borde endast undervisa yngre elever och flickor. 

Under slutet av 1930-talet tonades de nedsättande omdömena om lärarinnornas arbetsförmåga ned. I stället framhölls att männen var familjeförsörjare och att dessa därför behövde högre löner. Då skulle också nativiteten öka och befolkningsunderlaget tryggas. Riksdagen beslutade dock 1937 att likalön skulle införas successivt.

Könsuppdelningen överspelad

Under efterkrigstiden framstod de gamla tvistefrågorna mellan folkskollärarnas bägge förbund som överspelade. Framför allt de yngre medlemmarna ogillade den organisatoriska uppdelningen efter kön.

Till enandet bidrog även att planerna med enhetsskola innebar att folkskollärarna, som tidigare undervisat i klasserna 3–7 i folkskolan, såg ut att få sitt arbetsområde nedskuret till årskurserna 4–6 i grundskolan: det nya mellanstadiet. Detta försökte folkskollärarförbunden kompensera genom att kräva fasta tjänster och behörighet för folkskollärare på det nya högstadiet.

År 1963 gick SFF samman med Sveriges folkskollärarinneförbund och bildade Sveriges Lärarförbund (SL). Lärarna hade småningom insett att de hade allvarligare hot mot sin ställning utanför de egna leden och insåg betydelsen av enighet inom kåren.

SFF:s arkiv

Beståndskod: TAM 138. Typ av organisation: Fackförbund (TCO); Verksamhetstid: 1920 till 1963.

Arkivförteckning.

Exempel:

• Styrelsens och arbetsutskottets protokoll, verksamhetsberättelser, kongresstryck.
• Samarbeten med andra lärarorganisationer.
• 1920 års lärarlönekommitté, rättshjälpsbyråns och pressombudsmannens diarier.
• Centrala kommittéer: skolutredningar, läroplan, betygssättning, litteratur, välskrivning, meritvärdering och skriftspråkskommittén.