1940-1989

Decentraliseringsprocess 1940 – 1989

Här börjar den decentraliseringsprocess eller "kommunalisering" som i och med överföringen 1989 av ansvaret för lärarnas löne‐ och anställningsvillkor från staten till kommunerna kommit att kallas för "kommunaliseringen av skolan". Från femtiotalet till sekelskiftet fortgår decentraliseringen av styrningen av skolan . I början av 2000‐talet sker ett återtagande av kontroll från statens sida. Två viktiga årtal är 1940 då Skolutredningen och 1946 då Skolkommissionen framhåller två huvuduppgifter för skolan: bidra till samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och främja ett demokratiskt samhälle.

1940

Skolutredningen: skolan ska bidra till samhället

Skolutredningen 1940 och Skolkommissionen 1946 framhåller två huvuduppgifter för skolan: bidra till samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och främja ett demokratiskt samhälle.

1946

Skolkommisionen: skolan ska bidra till samhället

Skolutredningen 1940 och Skolkommissionen 1946 framhåller två huvuduppgifter för skolan: bidra till samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och främja ett demokratiskt samhälle.

1950

Beslut om enhetsskolan; disk. om statligt el. kommunalt ansvar

1950 års beslut leder till enhetsskolan och grundskolans införande som en följd av skolkommissionen. Dessa reformer ställde frågorna om hur ansvaret mellan stat och kommun ska fördelas på högkant. Emot ett statligt talar administrativt krångel och mindre lokalt engagemang för skolan. För ett kommunalt huvudansvar talar att skolan kan bli en medborgerlig angelägenhet och få utrymme i den lokala politiken men kräver samtidigt vidgade befogenheter för den lokala skolledningen och större självständighet för de professionella. Staten ska ha ansvaret för målen och garantera en minimistandard genom statlig inspektion. Kostnaderna ska så långt möjligt läggas på staten för att garantera en likvärdig standard.

1958

Domkapitlen upphör som tillsynsmyndighet

Domkapitlen förlorar sin roll som mellaninstans och statlig tillsynsmyndighet för folkskolan på länsnivå.

1962

Grundskolan införs.

1963

Decentraliseringsbeslut

Beslut om fortsatt decentralisering som bl a innebär att ca 204 ärenden kan överföras från central statlig nivå till regionala och lokala organ.

1976

SIA utredningen: ökad frihet

SIA utredningen – ny och flexibel organisation av skolan som ska ge ökad lokal frihet och ökat professionellt ansvar.

1978

SSK‐utredningen: decentralisering

SSK‐utredningen (Utredningen om skolan, staten och kommunerna) rekommenderar ytterligare långtgående decentralisering, förändring av Skolöverstyrelsens roll. Ytterligare möjligheter att decentralisera ansvar och utöver vad som redan skett genom SIA och det nya statsbidragssystemet till grundskolan ska övervägas. Utredningen föreslår att statsbidragssystemet ses över så att kommunerna på sikt får ett fullständigt ansvar för skolans drift och verksamhet. På så sätt ska elevernas varierande behov bättre kunna tillgodoses.

1978

Nytt statsbidragssystem

Riksdagen antar ett nytt schabloniserat statsbidragssystem för grundskolan som en följd av SIA‐beslutet 1976. Det ger kommunerna betydligt större frihet att använda resurserna än tidigare. Den kommunalekonomiska utredningen konstaterar vidare att specialdestinerade bidrag kan avlösas av mer generella skatteutjämningsbidrag och en ramstyrning kan kombineras med minskad detaljkontroll.

1978

Decentraliseringen genomförd

1978 är alltså decentraliseringen av skolan genomförd – både som en effekt av den stora Grundskolereformen, men också på grund av den mer övergripande samhällsförändringen mot ökad decentralisering som sker under denna period i hela den industrialiserade världen.

1980 – 2000

Krav på effektivitet; privatiseringar; nytt Skolverk 1980 – 2000

Fördjupad demokrati är inte längre skälet till att fortsatta decentraliseringar diskuteras. Kraven på ökad produktivitet och effektivitet leder nu till ytterligare decentraliseringsåtgärder och en mängd olika mätningar görs för att följa upp och jämföra resultaten mellan skolor och länders utbildningssystem. Lärarna ska få större professionell frihet genom avreglering av avtal och kvarvarande centrala regelsystem. Privatisering och skolpeng blir vanligt förekommande. Det växande antalet friskolor är också ett uttryck för den sk valfrihetsideologin.

Statsbidragssystemet förändras bl a så att olika öronmärkta resurser förs samman till en undervisningsresurs. Bidraget ska ges till kommunerna efter vissa fördelningsprinciper men utan regler för hur det ska användas. Ett nytt centralt Skolverk inrättas med uppgift att utveckla och följa upp och att utvärdera och utöva tillsyn av skolan.

1986

Styrningsberedningen tillsätts; mot målstyrning

Styrningsberedningen tillsätts för att klargöra hur en förändrad styrning i svenskt skolväsende kan klargöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Den leder till en proposition som förordar ökad decentralisering och strävan bort från regelstyrning mot ökad målstyrning. Detta kräver i sin tur ett nytt huvudmannaskap för dem som arbetar i skolan och ett annat finansieringssystem. Ett nytt betygssystem införs.

1989

Kommunalt huvudmannaskap

Huvudmannaskapet för de som arbetar i skolan förs över från stat till kommun och nya avtal som reglerar lärarnas villkor tecknas mellan lärarorganisationerna och de centrala kommunala arbetsgivarorganisationerna.

2002 – 2010

Ny skollag

2002 läggs ett förslag om ny skollag. Ett regeringsskifte fördröjer processen och inte förrän våren 2009 går förslaget till skollag ut på remiss. Lagförslaget förväntas spegla de tendenser som kan ses under 90‐ och 2000‐talet – ett minskat utrymme för professionen, elevinflytandet och lokalt utvecklingsarbete och ett stärkt centralt kontroll‐ och bedömningssystem.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia