Sveriges Småskollärarförbunds historia

Sveriges småskollärarinneförening bildades 1918 av lokala sammanslutningar av småskollärarinnor. Bildadandet hade förbådats av att flertalet för småskollärarkårens viktiga frågor pockade på sin lösning i slutet av 1910-talet. Det rörde bland annat löne- och pensionsfrågor, men också småskollärarinnornas rättsliga ställning. År 1947 ändrades namnet till Sveriges Småskollärarinneförbund och 1957 ändrades namnet igen till Sveriges Småskollärarförbund. År 1967 uppgick SSLF i Svenska Lärarförbundet.

Småskolan räknades som en del av folkskolan sedan 1858. I småskolan övades framför allt grundläggande färdigheter i läsning, räkning och skrivning. Småskollärarna var en lärarkategori som i regel hade sämre utbildning, sämre anställningsvillkor och lägre lön än folkskolans övriga lärare under 1800-talet. Under seklets andra hälft minskade antalet manliga småskollärare kraftigt. År 1868 utgjorde de manliga småskollärarna 50 procent av kåren men vid sekelskiftet 1900 utgjorde de blott 4 procent.

Under 1910-talet var viktiga frågor för småskollärarkåren aktuella. Lönedifferentiering baserat på kön hade införts 1906 och väckte stark opinion bland de organiserade lärarna. Ytterligare beslut om lönereglering och ålderstillägg fattades av riksdagen 1918. Samma år behandlades också angelägenheter som rörde småskollärarinnornas rättsliga ställning och förslag till förbättrad lärarutbildning framlades också detta år. Sveriges allmänna folkskollärarförening (SAF) företrädde småskollärarna i dessa frågor men föreningen hade ett klent mandat från småskollärarkåren. I SAF:s centralstyrelse satt nämligen enbart en småskollärarinna bland 15 ledamöter, vilket var en klar underrepresentation i förhållande till medlemsantalet. Småskollärarinnorna ansåg att de inte fick sina intressen försvarade av SAF.

Flera lokala sammanslutningar av småskollärarinnor hade bildats i början av 1900-talet i Göteborg, Norrköping, Örebro och Malmö. Några av dessa gjorde 1918 ett upprop för att sammankalla ombunden i lokalföreningarna till ett ombudsmöte i syfte att bilda en riksförening. I juni 1918 sammanträdde man i Huskvarna och förbundet konsituerades. En styrelse valdes som i sin tur utsåg en ordförande och mötet valde också ett arbetsutskott. Ledningen centraliserades till Stockholm.

Efter första verksamhetsåret var antalet medlemmar drygt 750 stycken. Dessa var organiserade i lokalföreningar. Det gick trögt med medlemsökningen de första åren och särskilt svårt var det att rekrytera medlemmar i landsbyden där småskollärarinnorna ofta var isolerade och inte hade möjligheter att bilda en lokalförening, och därför inte kunde bli medlemmar i SSF. Bland de viktigare frågor som SSF drev under de första årtiondena kan nämnas löner och pensioner, överproduktionen av småskollärare, småskoleseminariets reformering, småskollärarinnornas utbildning till folkskollärare och reformering av undervisningsplanen. Förbundet arbetade också med interna frågor. Man sökte stärka kårens position inom SAF, arbetade med att rekrytera nya medlemmar, initierade fortbildningskurser ibland annat psykologi och pedagogik samt upprätta ett vilo- och rekreationshem.

Under 1940-talet stärktes SSF:s ställning. Man fick utökad förhandlingsrätt och började 1943 ge ut en egen tidning, Svensk skoltidning. Tidningen fick snart en egen redaktion, vilken också utgjorde en förbundsexpedition som förbundet dittills saknat. Samtidigt hade medlemsantalet, som 1950 uppgick till drygt 10 000 medlemmar, ökat kraftigt och SSF var snart den numerärt största lärarorganisationen.

I början av 1960-talet kunde förbundsmedlemmarna se med tillförsikt på framtiden. Grundskolereformen möjliggjorde undervisningsmöjligheter upp till och med tredje klass, vilket innebar ett utökat behörighetsområde. Småskollärarutbildningen hade blivit treårig, byggd på en tvåårig studentlinje, och den förlängda utbildningen jämte behörighet att undervisa i högre årsklasser borgade för bättre förhandlingsläge om lönerna.

Efter en intern utredning föreslogs det 1966 att förbundet skulle anslutas till Sveriges lärarförbund som organiserade övriga lärarkategorier inom framförallt grundskolans mellanstadium. Året efter anslöts SSF till Sveriges lärarförbund.

Lärararkiven

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia