Svenska Folkhögskolans Lärarförbunds historia

Historia

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) organiserar folkhögskollärarna och har varit aktiv i folkhögskolans utveckling i över 100 år. SFHL har alltid varit en lärarorganisation med den dubbla målsättningen att värna både om medlemmarnas fackliga villkor och om folkhögskolans möjligheter att verka som alternativ skolform. Folkhögskolan som skolform grundades underifrån och inte av någon officiell myndighet. Det fanns en gemensam idégrund men ingen officiellt fastställd läroplan och inte heller någon speciell lärarutbildning för skolformen. Lärarna fick därmed en betydelsefull roll och stort ansvar för folkhögskolans utformning. Folkhögskolan och dess lärare har spelat en viktig roll som ”andra chans” för många ungdomar och vuxna som av olika anledningar inte fullföljt sin grundutbildning eller som velat specialicera sig inom ämnen som inte rymts inom det reguljära offentliga skolväsendet.

Läs SFHL:s tidigare ordförande Kerstin Mustels längre artikel om SFHL:s historia.

Svenska Folkhögskolans Lärarförening (SFHL) bildades 1902 i den lilla badorten Borghamn strax söder om Vadstena. Landets första folkhögskolor hade emellertid - efter de förebilder som den kände folkbildaren N F S Grundtvig givit upphov till i Danmark - inrättats redan 1868 i södra Sverige (Hvilan, Lunnevad, Önnestad). Ett antal lärarmöten såväl med deltagare enbart från de dåtida svenska folkhögskolorna som med representanter från folkhögskolorna i hela Skandinavien - hade ägt rum före SFHLs bildande. Frågan om en svensk lärarförening hade diskuterats vid dessa möten. Men det var först vid sekelskiftet som man gjorde allvar av planerna.

Den drivande kraften i samband med föreningsbildningen var Herman Odhner, son till professor Clas Odhner. Herman Odhner var sedan 1881 föreståndare (äldre rektorsbenämning) för Lunnevads folkhögskola.

Det torde vara på sin plats att redan i detta sammanhang göra klart, att SFHL vare sig vid starten eller långt in på 1960-talet varit tänkt som en arbetstagarsammanslutning i trängre mening. Naturligtvis har föreningen ända sedan 1902 verkat för bättring av medlemmarnas löne- och anställningsvillkor. Men SFHL synes i minst lika hög grad ha varit ett forum för planering, diskussion och genomföranade av pedagogisk försöksverksamhet på vuxenutbildningsområdet. Likaså har de internationella frågorna, i synnerhet SFHLs kontakter med systerorganisationer i Danmark och Norge, tagit en stor del av föreningens arbete i anspråk.

Organisation

SFHL:s högsta beslutande organ är ombudsmötet (bestående av 105 valda ombud), som samlas vart tredje år för att fastställa mål och riktlinjer för förbundets verksamhet samt väljer förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen är det högsta beslutande organet mellan ombudsmötena.

Den regionala organisationen omfattas av 8 distrikt över hela landet. Förtroendevalda styrelser utan kansliorganisation har ansvar för distriktens verksamhet. Den lokala nivån består av lokalavdelningar på varje folkhögskola (idag 150 st.). Dessa kan ha en klubb vid en utlokaliserad verksamhet.

Anm. Uppgifterna är inte uppdaterade. Läs om det akutella SFHL www.sfhl.se

Lärararkiven

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia