Slöjdlärarnas Riksförenings historia

Under 1880-talet bildades en lokal slöjdlärarförening i Göteborg med nära anknytning till Slöjdseminariet i Nääs. Trots föreningens stora aktivitet var det svårt att finna gehör för sina hjärtefrågor på nationell nivå. Därför tog man ifrån Göteborg initiativ till att bilda en riksförening för slöjdlärare. Det dröjde dock till 1916 innan initiativet kunde förverkligas. Förbundet hade vid bildandet 84 medlemmar. Tio år senare var medlemsantalet drygt 140. Vid bildandet fanns det tre centrala frågor på dagordningen: lärarnas rättsliga ställning och pensionsfrågan, utbildningsfrågan och lönefrågan. Kampen riktade sig bland annat emot andra lärargrupper. Folk- och småskollärarna hade nämligen i kraft av sin utbildning behörighet att undervisa i slöjd. Länge stred slöjdlärarna för att förlänga den ettåriga yrkesutbildningen. En förlängning av den grundläggande utbildningen hade inte bara att göra med förbättrade pedagogiska färdigheter utan ökade möjligheten för framgång i förhandlingar om löneregleringar och pensionsfrågor. Först i slutet av 1950-talet avger regeringen en proposition för ett utökat slöjdlärarseminarium i Linköping.

På 1937 ansluter sig yrkeslärarna till SR och det nya förbundet tar namnet Slöjd- och yrkeslärares riksförbund (SYR). Senare ansluter sig också Stockholms yrkeslärares förening. I omorganisationen får förtroendeposterna nya instruktioner. Ordföranden kom exempelvis att sköta förbundets korrespondens och verkställa styrelsens beslut. Ombudsmannen representerade styrelsen vid förbundets förhandlingar med statliga och kommunala myndigheter. På SYR:s kongress 1948 beslutades anlutning med andra lärarorganisationer i Svenska facklärarförbundet. Samtidigt fattades beslut om ytterligare samgående med handelslärarna och Slöjd-, yrkes- och handelslärarnas riksförening bildades (SYHR). Det nya förbundet var anslutet till Svenska facklärarförbundet.

Den nya organisationen (SYHR) tampades med viss inbördes rivalitet mellan de olika lärargrupperna, vilket snart yttrade sig i splittringstendenser. Under en kongress 1952 beslutade man sig för att upplösa SYHR och året efter bildades Slöjdlärarnas riksförening. Ett av det starkaste motivet för uppdelningen var att slöjdlärarna räknade med en starkare representation i Svenska facklärarförbundet om de bildade en egen organisation. Denna förhoppning infriades inte. År 1973 slogs föreningen samman med Sveriges textillärares riksförening och den nybildade organisationen fick namnet Riksföreningen slöjd- och textillärare.

Mellan 1967 och 1973 utgavs tidskriften Slöjd (efter 1967 Slöjdläraren). Dessförinnan hade (från 1956) Slöjdlärarnas riksförening: Meddelanden fungerat som internt organ.

Lärararkiven

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia