1990-talet

Krav på decentralisering, alla linjer blir treåriga, ny läroplan för gymnasieskolan och komvux, Kunskapslyftet startar och yrkesetiska principer för lärare antas.

1990

1990-tal: Krav på decentralisering

Kraven på decentralisering ses som ett sätt att stärka effektiviteten. Parallellt framförs krav på att starkare låta marknader styra och ge utrymme för privata lösningar och därmed en avreglering.

På nittiotalet förändras relationerna mellan stat och kommun. Kommunerna får det fulla ansvaret för genomförandet av skolans verksamhet. Den ekonomiska styrningen läggs på kommunerna.

Samtidigt öppnas för ett fristående skolsystem, där ägarna – huvudmännen – får samma ansvar som de kommunala huvudmännen. För att bibehålla ett nationellt skolsystem genomförs en mål- och resultatstyrning. Staten stärker den ideologiska styrningen och styrning genom kontroll. Den centrala skolmyndigheten läggs ned och ersätts av en ny myndighet – Skolverket – vars uppgift är att följa och utvärdera skolan samt utveckla läro- och kursplaner.

De professionella får ett större inflytande över val av innehåll. Läroplanerna utformas utifrån krav på kunskaper som uttrycks i centrala begrepp och modeller, vilka lokalt skall konkretiseras i lokala arbetsplaner. Ett nytt betygssystem införs, förskolan förs in i utbildningssystemet och gymnasieskolan blir programinriktad och treårig. Denna expansion av utbildningen och dess alltmer fokuserade roll som investering ökar det mediala intresset, vilket skapat och skapar en annan form av maktsfär.

1991

Alla linjer blir 3-åriga och ger högskolebehörighet

Regeringen lägger propositionen ”Växa med kunskaper” om gymnasieskolan och vuxenutbildningen med förslaget att alla gymnasieutbildningar ska vara treåriga och berättiga till högskolestudier och att alla elever ska läsa samma kärnämnen och estetisk verksamhet blir obligatorisk på samtliga program.

Lärarnas Riksförbund motsätter sig dessa förslag. Lärarförbundet är positivt. Riksdagen fattar i juni 1991 beslut om den nya gymnasieskolan.

SFL går samman med SL och bildar Lärarförbundet
Lärarnas Riksförbund motsätter sig förslagen om gymnasieskolans linjeutformning. Lärarförbundet är positivt.

SL och SFL om skolavtalet och kommunaliseringen 1989-1991

1993

Ny läroplan för gymnasieskolan och komvux

Regeringen presenterar sin proposition om ny läroplan och nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet uppvaktar utbildningsutskottet och för fram sina synpunkter som i huvudsak är positiva men framhåller behovet av kompletterande utbildning för vissa gymnasielärare. Den kursutformade gymnasieskolans nya läroplan införs 1 juli 1994 (Lgy94)

1994

Lpf 94 (frivilliga skolformer) ersätter Lgy 70

"Rikspolitiker svek lärare", Skolvärlden om Lpo 94 och Lpf 94

1996

Kunskapslyftskommitténs betänkande 1996/97:UBU07 (extern länk)

1998

Kunskapslyftet startar.

1999

En skollagskommitté tillsätts av s-regeringen

Inför en ny skollagstiftning. Gemensam policyskrift från LR och Lärarförbundet.

Gemensam syn på gymnasiet

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet presenterar sin gemensamma syn på utvecklingen i gymnasieskolan för utbildningsutskottet. Ambitionen måste vara att skapa en gymnasieskola med målsättningen att alla elever ska kunna uppnå grundläggande högskolebehörighet. De båda organisationerna anordnar en rikskonferens om Yrkesutbildningen där temat är samverkan med företrädare för näringslivet och högskolan kring förändringar av olika yrkesområden.

Yrkesetiska principer för lärare

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet antar gemensamma ”Etiska principer för lärare”. Principerna lägger grunden för de båda organisationernas arbete med att etablera certifiering/auktorisation av lärare: lararesyrkesetik.se (extern länk)

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia