1980-talet

Konflikter och nedskärningar, lärarinflytande och demokratisering och en turbulent förhandlingsperiod.

1980

1980 års konflikt

Inflationen var rekordhög och för att få reallöneskydd var lärarna tvungna att yrka på höjningar runt 12 -15 procent. Den borgerliga regeringen hade lagt en rad förslag som hotade de offentliganställdas förhandlingsrätt. Alla typer av regeringsinblandning och samhällskontrakt avvisades av lärarna. Begrepp som ”tärande” och ”närande” sektorer användes för att motivera en bättre löneutveckling i den konkurrensutsatta industrin än för de offentliganställda.

De hårda motsättningarna i förhandlingarna ledde till konfliktvarsel från TCO-S och lockoutvarsel från arbetsgivarna. Konflikten bröt ut och blev omfattande på lärarområdet. Efter tre veckors strejk tecknades till slut avtal på mellan 9 och 10 procentsnivån – alltså under yrkandena och beträffande reallöneskyddet tveksamt om målet var uppnått.

1981

1980-tal: Lärarinflytande på läroplanen

Med 1980 års läroplaner får lärare också ett om dock begränsat inflytande över innehållet. Skolledarnas roll blir tydligare och inriktat mot lokal skolutveckling. Föräldra- och elevinflytandet ökar. Demokrati- och inflytandefrågor motiverar framför allt dessa förändringar. Staten delegerar med andra ord såväl den ekonomiska styrningen som den ideologiska. Den kontrollerande styrningen försvagas.

"En reformerad gymnasieskola”

1981 läggs principbetänkandet ”En reformerad gymnasieskola” med 3-,4-åriga och 2-åriga program. Samtidigt läggs ett sparbeting på 180 miljoner på gymnasieskolan. Lärarnas Riksförbund, Svenska Facklärarförbundet, Sveriges Lärarförbund och Skolledarförbundet säger samtliga nej till förslaget, så även till det treterminsförslag som utredningen lade. Något beslut hann inte fattas innan det 1982 åter blev regeringsskifte.

Efter riksdagsvalet 1982 återkom Lena Hjelm Wallén som utbildningsminister och återupptog arbetet med gymnasieutredningen.

Propositionen kom dock inte förrän 1984 och innehöll en femårig försöksperiod. Samma år tillsattes en ny yrkesutbildningskommitté som 1986 lade sitt förslag till treåriga yrkesutbildningar. Men någon samlad proposition kom inte, utan våren 1990 lades fyra utredningar om gymnasieskolan fram för remissinstanserna däribland Lärarnas Riksförbund och Svenska Facklärarförbundet.

"Därför demonstrerar vi", flygblad

1982

Lvux 82 - Komvux egen skolform

Den "nya" skolöverstyrelsen bildas.

Kritisk granskning av Komvux och Lvux 82s

" Komvux - en utbildning för framtiden?"

1983

Nedskärningar inom skolan tar sin början och skulle bestå under hela nittiotalet.

1984

Gymnasieutredningens proposition innehåller en femårig försöksperiod. En ny yrkesutbildningskommitté tillsätts. Någon samlad proposition kom inte.

Försöksverksamhet med ökat kommunalt självstyre i 9 kommuner och 3 landsting; Statsbidrag införs för fristående skolor

SL och NLS varnar för krav på privatisering av skolväsendet

"Arbete åt utbildade lärare", LR:s handlingsprogram

1985

Det politiska programmet "Den offentliga sektorns förnyelse" läggs fram av regeringen

Ny konflikt 1985, SL:s största strejk

Det avtal som träffades för 1984 och 1985 innehöll s.k. prisutvecklings- och löneutvecklingsgarantier. Utvecklingen skulle visa om klausulerna skulle falla ut. Det visade sig att löneglidningen på det privata området hade lett till nivåer som översteg prognoserna i 84 års avtal och det gällde även prisutvecklingen. Regeringen gjorde ett uttalande och hävdade att kompensationskravet skulle äventyra samhällsekonomin. Detta försvårade avsevärt läget – medierna döpte finansministerns ingripande i förhandlingarna till elefantinhoppet. TCO-S påkallade som ensam förhandlingskartell på det offentliga området förhandlingar med stöd i garantierna i avtalet. TCO-S var den enda förhandlingskartell på offentligområdet som var berett att ta en strid mot arbetsgivarna i denna fråga. SFL och SL fick inte de övriga organisationerna i den kommunala kartellen KTK med sig i kravet på stridsåtgärder. Arbetsgivarna tecknade avtal med SACO-S för Lärarnas riksförbund som gav adjunkterna en höjning av slutlönen. Detta i avsikt att sätta press på TCO-S lärargrupper.

Arbetsgivarna varslade om storlockout – 100 000 medlemmar i TCO-S-förbunden varav 60 000 lärare. Efter stor turbulens både på regeringsnivå och livlig debatt i massmedia tog till slut Olof Palme initiativ till förhandlingar som ledde till att en av de största konflikterna på statens område var över. Utfallet var inte i nivå med TCO-S yrkande men ledde till att även lärarna på det kommunala området kunde omfattas av ett avtal med höjningar som inte yrkats av KTK. En av erfarenheterna från konflikten för Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet var att den visat på nackdelarna med att ha medlemskollektivet fördelat på två stora olika avtalsområden.

"Skolan som vi vill ha den" - SL:s skolpolitiska programförslag

Intervju med fyra vårdlärare

1986

Yrkesutbildningskommitté lägger förslag om treåriga yrkesutbildningar.

"Arbetsgivaren tar skamgrepp", LR:s Skolvärlden om lockout

Nytt låst läge i förhandlingarna

Eftersläpningen i löneutvecklingen för de offentliganställda lärarna blev på nytt stötestenen i 1986 års avtalsrörelse. Svenska Facklärarförbundet tog ut stora medlemsgrupper inom förskola och fritidshem och övriga förbund inom TCP-S och KTK förberedde konfliktåtgärder för stora medlemsgrupper. En månad efter det att de första strejkerna brutit ut träffades avtal.

Gösta Lirén om facklärarnas historia

1987

Översyn av gymnasieskolans yrkesutbildningar

1988

Proposition om skifte från regelstyrning till målstyrning:

Skolans utveckling och styrning prop.1988/89:4 (extern länk)

1989

Kommunalt huvudmannaskap för lärare

Prop 1989/90:41 (extern länk)

Bet 1989/90:UbU9 (extern länk)

Lärarna och den s.k. kommunaliseringen:

Sveriges Lärarförbund och kommunaliseringen

SFL och kommunaliseringen

LR och kommunaliseringen

"Nej till kommunalisering av lärarna"

"Lärarna kommunaliserade efter sex timmars debatt"

"Slakta inte ferierna!"

1989 års avtalsrörelse blev den mest framgångsrika i SL:s och SFL:s historia p.g.a. att många av de tidigare orättvisorna mellan högst och lägst betalda lärare nu utjämnades.

 

 

Organisationerna och avtalsrörelsen 1989

SL och SFL: gemensamma huvudkrav i 1989 års lönerörelse

Lika slutlön i grundskolan - LR om löne- och arbetstidsbudet

Extranummer av Lärartidningen om skolavtalet

Skolvärlden: "Lärarna oense om det mesta i budet"

"Lärarfackens ledare i frän debatt"

"Utjämning!..." ledare om avtalstörelsen i Fackläraren

Lärdomar och nya strategier för uppvärdering

Bortsett från den begränsade konflikt som Lärarnas Riksförbund utlöste i samband med 1989 års avtalsrörelse, blev detta slutet på en turbulent förhandlingsperiod med hög inflation och mycket blygsamma utfall av de många konflikterna under 70 – och 80-talen.

Denna period skulle komma att avlösas av nya strategier från såväl regering som parterna för att hålla inflation och räntor på lägre nivåer under 90-talet och början av 2000-talet. Detta ledde till låga nominella löneökningar men stora reallöneförbättringar för lärarna och övriga löntagare för första gången på flera decennier. Beslutet att inrätta Medlingsinstitutet 2001 med uppdraget att verka för en väl fungerande lönebildning där den konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande, bidrog också till denna utveckling. En annan orsak till de förbättrade reallönerna är den finans- och räntepolitik som tillämpats på 90- och 00-talen.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia