1970-talet

Decentraliseringspolitiken fortsätter, SIA-reformen diskuteras, en ny utredning om gymnasieskolans framtid tillsätts och Grundvux startar.

1970

Lgy 70 första läroplanen för gymnasiet; fackskolan och yrkesskolan blir gymnasieskolan, skolformen Läroverk försvinner.

1970-tal: Decentralisering och effektivitet reformmål

Decentraliseringspolitiken fortsätter; kommunerna får mindre av reglering kring resursanvändning. Från sjuttiotalets mitt och framåt sker en nedgång i tillväxt och en strukturförändring inom produktionen. Förändringar som på åttiotalet också gör sig gällande för den politiska styrningen av den offentliga sektorn. Skolan som investering i en allt mer global värld fokuserar effektivitet och produktivitet som mål för reformer.

 

Skolvärlden: "Lärarfrågor i Gymnasieskolan"

1971

Skolvärlden: "Gymnasieskolans utveckling"

Skolvärlden: "Nya gymnasieskolans läroplan är tredelad"

1974

SSK-utredningen (skolan, staten, kommunen): SOU1974:36

LAS74

Skolvärlden: "Helkommunal skola försämring för lärarna"

Skolvärlden: "Skall kommunerna få göra vad de vill..."

1975

"Decentraliseringsutredningen" tillsätts; decentralisering i SAP:s partiprogram

Lärarna och SIA-reformena

SIA-reformen och Lärarnas Riksförbund

SIA-utredningen och Sveriges Lärarförbund

Sammanfattning av SL:s remissyttrande

SIA-utredningen och Sveriges Facklärarförbund

"Stort intresse för SIA bland kritiska lärare"

"Lärare ger synpunkter på SIA-remissen

"Alltför många av förslagen oprövade i verkligheten"

Lärare: friheten hotas av SIA

Sämre anställningstrygghet

"Många frågetecken kring SIA", debattartikel av adjunkt

"Disciplinsvårigheterna och SIA"

"SIA och elevinflytandet i skolan"

"Frän SIA-debatt i riksdagen"

1976

Ny utredning om gymnasieskolans framtid

Utredningen skulle i huvudsak ta sig an integrationsfrågan. Ett regeringsskifte med en borgerlig koalitionsregering utfärdade tilläggsdirektiv under utbildningsminister Britt Mogård. Differentieringsfrågan kom nu åter upp i dagen och debatt om betyg och ”kunskap i skolan” fördes brett i media och i politiken. Koalitionsregeringen föll på kärnkraftsfrågan 1978 och en folkpartistisk minoritetsregering tillträdde med Birgit Rodhe som skolminister och nya tilläggsdirektiv lades till gymnasieutredningen.

"Gymnasieskolans reformering en lång och snårig resa...", av Lars-Erik Klason

De borgerliga förslår s.k. skolnämnder.

1977

Grundvux startar.

Debattartikel om betyg, praktiska och teoretiska linjer

Dubbel ledare i Skolvärlden om LUT 74 och SSK-utredningen

Artikel om LR och skolreformerna

1978

Komvuxutredningen

Arbetsmiljö: gemensamt personalpolitiskt program

1979

Sammanfattning 1960 – 70-talets reformer

Beslutet om grundskolan 1962 blev signalen till översyn av hela ungdomsutbildningen. Gymnasiet reformerades, den nya fackskolan infördes och yrkesutbildningen byggdes ut och förändrades för att slås samman i den nya gymnasieskolan. Först användes namnet ”Mellanskolan” för de sammanslagna skolformerna som efter remissomgång kom att bli gymnasieskolan. Med de reformer som genomfördes under 60- och 70-talen kom ungdomsskolan att omfatta det allt övervägandet antalet barn och ungdomar. Tillsammans med reformerna som rörde förskolan har i princip alla barn i Sverige på 2000-talet rätt till utbildning från förskolan vid ett- till två- årsåldern till avslutad gymnasieskola vid 18-årsåldern.

Sixten Marklund: "En bättre skola"

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia