1960-talet

Gymnasieutredningen tillsätts, grundskolan införs, Läroverkslärarnas Riksförbund byter namn till Lärarnas Riksförbund (LR), den helt integrerade gymnasieskolan genomförs och studentexamen avskaffas.

1960

Gymnasieutredningen tillsätts. Bakgrunden var den väntade ökningen i tillströmningen som en följd av inrättandet av enhets- och grundskolan med de nio obligatoriska åren.

1961

"LR och beredningens högstadium"

"En socialt rättvis skola", LR:s tidskrift

1962

Grundskolan införs

1962 fattar riksdagen beslut om den nya skolan och detta blir början till de reformer inom hela skolväsendet som ska genomföras under de kommande decennierna och framförallt under sextiotalet som troligen är det mest händelserikaste i svensk skolhistoria. Det gällde inte bara den nya grundskolan med samlad skollag, samlad skolstadga och ny läroplan, utan också ett nytt gymnasium, tvåårig fackskola och en ny yrkesutbildning. 1970 beslutade riksdagen om en ny och samlad läroplan för gymnasieskolan LGY70. 1967 beslöts att kommunerna skulle ansvara för den allmänna vuxenutbildningen som därmed blev KOMVUX.

Denna stora omläggning av det svenska skolsystemet skedde i princip i bred partipolitisk enighet på riksplanet. Bland lärare och i dagspressen fanns dock fortfarande olika meningar om det rätta i besluten – det gällde framförallt den gamla frågan om differentiering – ”när och hur skulle elever välja väg och varför skulle detta ske.”

Grundskolan ersatte alltså folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan och den allmänna realskolan. De skolformer som fanns utanför grundskolan var flickskolan och den praktiska realskolan. Vid sidan om gymnasierna fanns också fackskolorna – handels- och tekniska gymnasier som övergick från att vara tvååriga 1961 för att 1966 inordnas i det nya gymnasiet.

Om striden kring bottenskolan och parallellskolesystemet, av Carle, Kinnander och Salin

Om vägen till den allmänna folkskolan, av Gösta Lirén

Opinion mot grundskoleförslaget

Mot Skolberedningens förslag och det senare kompromissförslaget över partigränserna att inrätta den samlade grundskolan uppstår en stor opinion bland medlemmarna i Lärarnas Riksförbund. En appell överlämnas till riksdagens ledamöter i maj 1962.

Folk- och småskollärarna är i huvudsak positiva till den nya grundskolans införande. Facklärarna ger sitt fulla stöd till målsättningarna men är kritiska till timplanerna som skulle missgynna stora lärargrupper i förbundet.

LR:s kritik när väl beslutet var fattat kom främst att handla om att inte tillräckliga resurser för reformens genomförande fanns på plats och att inte heller lärarna fick den kompetensutveckling och villkor som krävdes för en så omfattande reform av skolan. Dessa synpunkter fördes också fram av SL och Svenska Facklärarförbundet och skulle så småningom resultera i den s k SIA-utredningen.

"Enhälligt LR-yttrande om grundskolan"

LR:s tidning om riksdagsbeslutet om grundskolan

LR om grundskolereformen och lärarutbildningen

"Ge grundskolan bättre förutsättningar", LR:s tidning

"Villkoren för grundskolans genomförande", LR:s tidning

"Grunden för en ny skolreform", ledare i Fackläraren

Från Malmö lärarförbund till LR om disciplinära åtgärder

1963

Gymnasieutredningen lägger förslag (SOU1963:42, 43). Det nya gymnasiet föreslås bestå av fem linjer och ska innefatta även de tekniska gymnasierna. Utbildningen ska bli treårig, den tekniska fyraårig.

Gymnasieskolan och yrkesutbildningarna

Den nya integrerade gymnasieskolan skulle inom sig också rymma yrkesutbildning. Yrkesskolväsendet hade sina rötter i de gamla apologistskolorna men framförallt utanför skolsystemet i skråväsendet under medeltiden. Rätten att utöva ett hantverk var förenad med skyldigheten att utbilda hantverkare. Teknisk utbildning och handelsutbildning uppstod på 1800-talet i handelsinstitut och tekniska elementarskolor då även skolor för vårdyrken och husligt arbete startade i enskild regi.

1963 fanns fyra olika typer av yrkesutbildning: Centrala verkstadsskolor och centrala yrkesskolor som drevs av landstingen – särskilt utbildning mot vårdyrken. Vidare fanns kommunala yrkesskolor – som var den vanligaste typen. Där anordnades utbildning främst inom handels- och verkstadsområdet och så enskilda yrkesskolor för utbildning inom bl. a. kontor, hushåll, barnavård och tekniska yrken. Dessutom anordnade större företag yrkesutbildning inom industri, handel, bank- och försäkringsbranschen egna industriskolor. Utöver dessa fanns också lantbruksskolor, lanthushållsskolor, lantmästarskolor, trädgårdsskolor, skogsbruksskolor, skogsskolor, skogsvårdsskolor etc. Lärarna i dessa skolor var oftast organiserade i egna riksföreningar eller riksförbund som från 1947 och framåt gick in i Svenska Facklärarförbundet.

Gymnasiet och fackskolan, av Gösta Lirén

1960-talets skolutredningar avslutades med yrkesutbildningen, av Gösta Lirén

Småskollärarförbundet: "Gymnasiet reformeras - Anpassas till det moderna samhället"

"Räcker ett treårigt gymnasium?" LR:s tidningsledare

 

 

 

1964

Ett steg mot den nya gymnasieskolan

1964 läggs propositionen om den nya gymnasieskolan – grundtanken är att det gamla gymnasiet som utbildat en begränsad elit nu ska vara en ungdomsskola för alla. Härom råder i princip partipolitisk enighet. Det är endast högerpartiet som reserverar sig. De vill skärpa intagningsreglerna, ha kvar den absoluta betygssättningen, behålla studentexamen med censorer m.m.

Beslutet fattas i enlighet med propositionen med votering i första kammaren och enhälligt i riksdagens andra kammare. Därmed är det som kallats för 1965 eller 1966 års gymnasiereform genomförd.

Läroverkslärarnas Riksförbund byter namn till Lärarnas Riksförbund (LR)

Namnbyte på Tidning för Sveriges Läroverk till Skolvärlden.

LRs ordförande Olle Anderberg hoppas i LRs tidning Skolvärlden följande: att det om 50 år skall finnas ett lärarförbund, något som kan förverkligas, först då alla accepterat det för oss så självklara faktum, att "utbildning skall löna sig".

Den nya gymnasieskolan:

"Gymnasiereformens förutsättningar", ledare i Skolvärlden

Fackläraren om propositionen om gymnasie- och fackskolan

Fackläraren, ledare om gymnasiereformen

LR föreslår anpassningsklasser i skrivelse

1965

SOU 1965:60 om vuxenutbildning

Läs:

"Gymnasieläraren i en brytningstid", av Henrik Román

1966

Offentliganställda ges konflikt- och förhandlingsrätt

Privatanställda tjänstemän hade sedan 1936 rätt att sluta sig samman i föreningar och att strejka. Arbetarna hade haft denna rätt sedan 1906 då de även tvingats acceptera den sedan dess centrala paragrafen 32 i SAFs stadgar: arbetsgivarens rätt att anställa och avskeda arbetare. Men den lagliga rätten att förhandla och vidta stridsåtgärder omfattade inte offentliganställda tjänstemän. TCO och förde sedan trettiotalet en envis kamp för denna rätt och 1947 ställde SACO och SR (Statstjänstemännens Riksförbund - som senare gick ihop med SACO) samma krav. 1954 resulterade det i att de kommunalanställda fick förhandlings- och konflikträtt. (Dock ej kommunalt anställda lärare och skolledare med statligt reglerade löner.) Slutligen fick även de statligt anställda denna rätt 1966.

Reformen hade och har fortfarande mycket stor betydelse för lärarna och för demokratiseringen av skolan. Lärarna hade tidigare inte haft ställning som likvärdig part i överläggningar med arbetsgivare i den meningen att de kunnat sätta kraft bakom sina krav. I och med 1966 års arbetsrättsliga reform fick lärarna – genom lagen om kollektivavtal för offentliganställda – förhandlings- och laglig rätt att vidta konflikt. Huvudavtal som reglerade formerna för förhandlingar mellan parterna upprättades på det statliga och kommunala området. Under sjuttiotalets stora arbetsrättsliga reformer med medbestämmandelagen (MBL) och de utbildningsinsatser som kunde genomföras i samband med lagens införande förstärktes lärarnas organisationer både numerärt och reellt genom att fackliga förtroendemän kunde utses på arbetsplatser och på betald arbetstid företräda medlemmarna i såväl individuella som verksamhetsfrågor.

Genom nya lagar som lagen om anställnings (LAS), lagen om facklig förtroendeman (FFM-lagen), arbetsmiljölagen (AML), jämställdhetslagen m fl kunde också ett antal avtal kopplade till lagstiftningen slutas för att ge lärarna och övriga offentliganställda inflytande över snart sagt alla frågor som rörde verksamheten och de anställdas villkor. Lärarorganisationerna byggde ut sina lokalavdelningar och småningom fanns i de flesta städer expeditioner bemannade med fackliga förtroendemän med stor kunskap om de nya lagarna och avtalen. De utbildade i sin tur ombud på arbetsplatserna.

1966 års förhandlingar

Förhandlingarna som rör de statsanställda tjänstemännen – och därmed flertalet lärare – strandar på frågan om löne-eftersläpningen mot LO-kollektivet på det privata området. Under medling sluts en överenskommelse för TCO-S grupper för tre år, medan det för SACOs medlemmar leder till en strejk som för lärarnas del kom att röra läroverk vid ett tjugotal läroverk.

Arbetsgivarna svarade med lockouthot för samtliga medlemmar i Lärarnas Riksförbund ca 20 000 lärare. Lockouten trädde i kraft och ledde till att SACO tog ut samtliga statligt anställda tjänstemän i en tredagars strejk. Strejken pågick i fyra veckor innan parterna kunde komma överens efter medling. Detta var den första strejken sedan förhandlingsrätten trätt i kraft och fick inte något allmänt stöd i opinionen då den uppfattades handla om högavlönade akademiker. Lärarstrejken skulle emellertid följas av flera under 70- och 80-talen.

Sveriges lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet hade tagit fram ett gemensamt lönepolitiskt program (LpTfu) som i korthet innebar krav på reallöneskydd, standardförbättringar och utjämning mellan lärarkategorierna – det sista formulerades som att avståndet mellan högst och lägst betald lärare skulle halveras på tio år.

Småskollärarförbundet om förslaget till integrerad gymnasieskola

1967

LR och disciplinfrågan, samlande dokument för 1964-1967

Om tillsättande av disciplinkommitté på LR (1965)

1968

Den helt integrerade gymnasieskolan genomförs

Det beslutas att den sammanhållna gymnasieskolan ska ha primärkommunal huvudman med undantag av vård- jord-, skog och trädgårdsutbildningarna som har landstingen som huvudmän. Gymnasieskolan får 22 linjer varav de tidigare praktiska och tekniska och yrkesinriktade utbildningarna blir i huvudsak tvååriga, de tidigare teoretiska gymnasielinjerna blir fyra treåriga och en fyraårig (teknisk) inrättas. En ny läroplan Lgy70 börjar tillämpas från 1971/72.

Kommunal Vuxenutbildning (Komvux) inrättas.

"Enig riksdag bakom nytt gymnasium 1971"

Studentexamen avskaffas

Studentexamen firas för sista året 1968 med censorer, muntlig examen och helt avgörande skriftliga examensprov. Lärarnas Riksförbund protesterar och befarar att detta ska äventyra kvaliteten i utbildningen. Ceremonierna fortsatte dock efter det att den formella examen avskaffats, dock bara i de tre- och fyraåriga linjerna. Statlig kontroll över gymnasierna skulle framgent ske genom centrala prov och gymnasieinspektörer.

Skolvärlden: en artikel om matematik och fysik på gymnasiet

"Från gymnasium till gymnasieskola", av Carle, Kinnander och Salin

1969

Den borgerliga oppositionen skriver in avsnitt om kommunal demokrati i sina programskrifter

Ledare i Fackläraren om lärarutbildningsreformen, LUS

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia