1940-talet

1940 års skolutredning, ny skolutredning 1946 och Läroverkslärarnas Riksförbund omorganiseras.

1940

1940 års skolutredning

Skolutredningen tillsätts i syfte att se över utbildningssystemet i allmänhet och i synnerhet med sikte på öka rekryteringen till högre utbildning på landsbygden och bland grupper med lägre inkomster. I direktiven underströks betydelsen av att skapa bättre balans mellan teoretisk och praktisk utbildning och att man borde undersöka ”huru den praktiska utbildningen på skilda stadier skulle kunna utbyggas och ges nödig konkurrenskraft genom att höjas till full likvärdighet med den teoretiska”. Utredningens betänkanden var omfattande – 20 volymer på sammanlagt 4 000 sidor.

Utredningens majoritet som bestod av företrädare för läroverk och universitet förordade ett bevarande av parallellskolesystemet, medan en minoritet bestående av folkskollärare och övriga tillskyndare var för en reformering av skolsystemet som de ansåg vara starkt segregerande och gynnade barn ur välsituerade familjer medan det med sitt sorteringssystem missgynnade barn ur lägre samhällsskikt. De teoretiska utbildningarna dominerades av barn från bättre situerade familjer medan barn från arbetar- och jodbrukarhem var nästan helt uteslutna från studier i läroverk.

1944

Yrkesöverstyrelsen (KÖY) inrättas

1945

Ny skolutredning

Efter regeringsskiftet 1945 tillsätts en parlamentariskt sammansatt skolutredning – 1946 års skolkommission - och 1940 års skolutredning avvecklas. Med den tidigare utredningens digra material som underlag lägger den nya utredningen ett principbetänkande som innefattar förslag till riktlinjer för utvecklingen mot en nioårig obligatorisk skola. Detta skedde i partipolitisk enighet 1948.

Denna skola skulle delas upp i tre stadier – låg- mellan- och högstadiet, vardera på tre år, och vara sammanhållen de sex första åren – bortsett från elever med vissa ”handikapp”. Kommissionen föreslog att även i klasserna 7 och 8 skulle hållas samman med undantag för vissa valfria ämnen. Först i klass 9 skulle uppdelning i linjer ske.

Folkskolan och realskolan skulle försvinna och ersättas av en ny nioårig skola. Läroverk och yrkesskolor skulle upphöra och uppföljas med nya skolformer. Det skulle bli nödvändigt att förändra lärarutbildning och läroplaner. En ny förskola skulle komma att kopplas till den nya skolformen liksom en breddad och fördjupad vuxenutbildning och i förlängningen en ny högskoleorganisation. Vidden av beslutet stod förmodligen inte klar för alla beslutsfattare när riksdagen fattade beslutet om principerna för det svenska skolsystemets utveckling och det skulle visa sig att man redan från början hade olika uppfattningar om vad beslutet innebar, Den gamla striden om parallellskolesystemet skulle fortsätta att stå och då i första hand om differentieringen och de tre sista åren i den obligatoriska skolan.

1948

1940-tal: Skolan fostrar demokratiska människor

1946 års skolkommissions och 1940 års skolutredning framhåller två huvuduppgifter för skolan: att bidra till samhällets ekonomiska, kulturella och sociala utveckling och att främja ett demokratiskt samhälle.

Under efterkrigstiden förs en allt mer tydlig decentraliseringspolitik.

--

Svenska Facklärarförbundet bildas. Yrkeslärare och lärare i ekonomisk-, tekniska ämnen undervisar på yrkesskolor och fackskolor. Vård- och barnavårdslärare liksom lärare på lantbruksskolor organiseras i både LR och SFL liksom lärare i teckning och gymnastik.

1949

Läroverkslärarnas Riksförbund omorganiseras då Lektorernas förening, Allmänna Adjunktsföreningen och Sveriges Yngre Läroverkslärares Förening går samman i Läroverkslärarnas Riksförbund. Från om med nu tillåts även medlemskap för lärare vid övriga högre utbildningar.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia