1930-talet

Könsskillnaderna mellan lärarlönerna på väg bort, de praktiska mellanskolorna, korrespondensinstituten och aftonskolorna.

1930

Könsskillnaderna mellan lärarlönerna på väg bort

Kommittén presenterar ett förslag som innebär att läroverkslärarna ska få samma allmänna villkor som statstjänstemännen men förslaget möter kraftig kritik och läggs aldrig fram till riksdagen.

Nu var det trettiotal och dåliga tider och det skulle dröja flera år innan några nya förslag på förbättringar av lärarlönerna skulle komma i riksdagen. Mot slutet av trettiotalet blev konjunkturerna bättre och riksdagen fattade ett beslut som innebar att skillnaderna mellan kvinnliga och manliga lärare nu var avskaffad och 1939 var lönerna för läroverkslärarna enligt följande:

Lektor 9250 – 12700 Undervisningsskyldighet 20 – 24 vt; Adjunkt 7150 – 10600 Undervisningsskyldighet 24 – 30 vt; Lärare i musik, teckning och musik 5900 – 9050 Undervisningsskyldighet 30 vt

Löneutvecklingen under de närmast följande tio – tolv åren innebar en kraftig förbättring för dessa lärargrupper och 1949 var ingångs- och slutlön per år för lektorer 13700 – 17000 och för adjunkter 10900 – 14800.

Genomsnittslönen per år för en adjunkt var 1948 12850, för en industriarbetare 5500 kronor och för en folkskollärare 9750. Skillnader mellan manliga och kvinnliga löner var nu avskaffade utom för småskollärarna där de kvinnliga lönerna var så låga att det ansågs omöjligt för en man att försörja en familj på sin lärarlön om inte extra lönetillägg utgick till de manliga småskollärarna.

1931

Till Konungen om läroverkslärarnas utbildning

1933

Mellanskolorna

1933 års riksdag beslutar att yrkesbestämda högre folkskolor ska få anordnas som praktiska mellanskolor och delas i tre linjer: handelslinje, teknisk linje och huslig linje. För lärare i teoretiska ämnen gällde samma utbildningskrav som för läroverkslärare. För undervisning i praktiska ämnen fanns inga generella utbildningskrav. För lärare i teckning, musik och gymnastik gällde samma bestämmelser som för lärare i realskolan.

Första kvinnliga läraren in i Läroverkslärarnas styrelse.

1934

Motion till Stockholms Stadsfullmäktige om flickundervisningen

1936

Riksdagen beslutar att folkskolan ska bli sjuårig. Genomförandet av det sjunde skolåret ska ske under perioden 1937 till 1949.

Korrespondensinstituten

I det rådande skol- och klass-systemet var fortfarande många ungdomar utestängda från högre utbildning av ekonomiska skäl. Under fyrtiotalet tilltog emellertid diskussionen om allas rätt till utbildning och samhällets ökade behov av utbildade medborgare. Den skolutredning som tillsattes 1940 var ett uttryck för denna diskussion. Ett alternativ för de som enbart hade folkskoleutbildningen i botten var korrespondensrealskolor och aftonskolor som erbjöd högre utbildning. De största korrespondensinstituten var Hermods och NKI.

Utredningens majoritet som bestod av företrädare för läroverk och universitet förordade ett bevarande av parallellskolesystemet, medan en minoritet bestående av folkskollärare och övriga tillskyndare var för en reformering av skolsystemet som de ansåg vara starkt segregerande och gynnade barn ur välsituerade familjer medan det med sitt sorteringssystem missgynnade barn ur lägre samhällsskikt. De teoretiska utbildningarna dominerades av barn från bättre situerade familjer medan barn från arbetar- och jodbrukarhem var nästan helt uteslutna från studier i läroverk.

1938

Statens aftonskola startar.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia