1850-1899

Staten ökar sin skolmakt, nya läroverksstadgor 1856 och 1878, studentexamen flyttas till läroverken och Svenska Läraresällskapet bildas.

1850

Från 1800-talets mitt till 1950-talet ökar staten sin makt över skolan och kyrkan minskar sin för att 1958 helt förlora den. Staten stärker den ideologiska styrningen genom införandet av normalplaner.

1856

Ny läroverksstadga 1856 slår samman lärdoms- och apologistskolan och gymnasiet till ett gemensamt läroverk med reallinje och latinlinje.

Bakgrund i medelklassens ny krav

Läroverket bestod nu av tio år. De två första klasserna var gemensamma och därefter skedde en uppdelning i två linjer – reallinjen och latinlinjen. Läroverken finansierades av staten och hade till uppgift att dels meddela allmän medborgerlig bildning, dels att grundlägga vetenskapliga insikter.

Detta var resultatet av en samhällsomdaning där en växande medelklass ställde nya krav på utbildning. Det högre prästerskapet och adeln spjärnade emot och ville behålla den gamla klassiska bildningen. En av förkämparna för dessa ideal var till en början författaren Erik Gustaf Geijer. Han ingick också i den s.k. snillekommittén - Den uppfostringskommitté som tillsattes 1825 för att utreda universitetens ställning och vars slutbetänkande blev en seger för det s. k. Humboldtska universitetsidealet. Utredningen förordade också att bibiliotek skulle finnas vid alla läroverk. Dessa fick dock finansieras via gåvor. Geijer kom så småningom att ompröva sin konservativa syn på utbildningsfrågorna och blev senare en förespråkare för folkskolans etablering och läroverkens reformering.

Även om modernare tider krävde att fler ämnen tog plats i läroverket hade kristendomen fortfarande en stark ställning.

Läsåret bestod vid denna tid på läroverken av 36 veckor och undervisning i läsning och talövningar tog mellan 28 och 30 timmar i anspråk. Undervisning i teckning, musik och gymnastik inte inräknade.

Flickskolor

För att komma in på läroverket krävdes att man var pojke och hade uppnått nio års ålder. Flickor fick inte tillträde till de statligt finansierade läroverken förrän 1927. Förkunskaper krävdes också: eleven skulle kunna läsa och skriva, såväl latinsk som svensk tryckstil, samt kunna räkna addition och subtraktion och behärska multiplikationstabellen.

Lektorer och adjunkter

Lärarna i läroverkens högre årskurser var män. Lektorer (med licentiat eller doktorsexamen) och i vissa fall adjunkter (med magisterexamen). I det lägre stadiet sköttes undervisningen av rektor och ”kolleger”. Dessutom fanns lärare i teckning, musik och gymnastik.

 

I samband med att läroverken inrättades 1856 förbättrades villkoren för lektorer och adjunkter vid läroverken. Lönerna höjdes och var nu i nivå med lägre statliga ämbetsmännens. I och med att den statliga löneregleringen av lärarlönerna infördes klipptes de band av som tidigare funnits till kyrkan när det gällde tillgodoräkning av tjänsteår för prästyrket.

 

Efter införandet av lönereglering var vid sekelskiftet ingångslönen för en adjunkt 2000 kronor och slutlönen 4000. Folkskollärarens ingångslön var en dryg tredjedel av adjunktens och slutlönen en fjärdedel.

--

Inrättandet av läroverken medförde en expansion i byggandet av läroverk och de statliga bidragen till dessa byggen ökade kraftigt under 1850- och 60-talen.

--

1858

Högre folkskolan införs.

1862

Studentexamen flyttas från universiteten till läroverken och kom att kallas mogenhetsexamen.

1864

Statens normalskola för flickor bildas.

1866

Ståndsriksdagen ersätts med tvåkammarriksdagen. Förhoppningar fanns om att detta skulle möjliggöra beslut om förnyelse av skolsystemet. Men motståndet mot förändringar var stort.

1868

76 procent av landets 700.000 skolpliktiga får någon undervisning i folkskolan. Antalet elever/pojkar i läroverken har ökat från ca 4000 på 1850-talet till ca 31.000 på 1870-talet. De statliga anslagen till läroverken är mer än tre gånger så stora som till folkundervisningen med sina cirka hundra gånger fler elever.

1874

Enskilda flickskolor i Stockholm

Flickor som ville ha högre undervisning fick ej tillträde till de statligt finansierade läroverkan och var hänvisade till enskilda/privata skolor. Först från 1874 inrättades vid två enskilda flickskolor i Stockholm fortsättningskurser som gav flickor möjlighet att avlägga studentexamen. Vid sekelskiftet kunde flickor ta studenten vid fem flickskolor (ännu ej statligt finansierade).

1878

Läroverksstadgan - högre allmänt läroverk (gav studentexamen)

1884

1880-talets lärare

Antalet läroverkslärare var vid 1880-talet 990 (enbart män) och antalet folkskollärare 4 000 varav ca 10 % var kvinnor. Det totala antalet lärare vid småskolor och folkskolor uppgick till 7 500. 1871 beslutade riksdagen att statsbidraget till folkundervisningen skulle ges i förhållande till antalet anställda lärare och inte som tidigare i förhållande till folkmängden – detta medförde en snabb expansion av folkskolan.

Lektorer och adjunkter kunde få ordinarie tjänster vid läroverken och kraven var för lektorer doktors- eller licentiatexamen och för adjunkter genomgången filosofie kandidatexamen med ämnena latin, grekiska, historia, filosofi, matematik samt någon naturvetenskap. Minst två av ämnena skulle vara närbesläktade och utgöra hälften av de akademiska betygen. Efter 1865 ställdes även krav på ett års provtjänstgöring. Kravet för att bli godkänd lärare i folkskolan var genomgången seminarieutbildning på på fyra år. (En förlängd och förbättrad folkskollärarutbildning kom först i och med 1919 års undervisningsplan).

Lärarmötena under senare delen av 1800-talet diskuterade ofta behovet av en praktisk lärarutbildning för läroverkslärare. En riksdagsmotion om en regelrätt lärarutbildning för läroverkets lärare innehöll förslag om ett seminarium som skulle kunna ge en utbildning utöver ämnesutbildningen och även innehålla förbättringar av provåret avslogs av riksdagens andra kammare.

Svenska Läraresällskapet bildas

Vid denna tid fanns 200 lektorer, 500 adjunkter, ca 100 rektorer och ca 100 extralärare. Fram till 1913 då Svenska Läraresällskapet bytte namn till Läroverkslärarnas Riksförbund hade endast en tredjedel av de då cirka 1 200 lärarna vid läroverken anslutit sig. 1929 var cirka 70 procent av lärarna vid de statliga läroverken anslutna.

Svenska Läraresällskapets stadgar

Svenska Läraresällskapets styrelseprotokoll i juni 1884

1885

Svenska Läraresällskapets styrelseprotokoll - "försöksläroverk"

1888

Svenska Läraresällskapets styrelseprotokoll i februari 1888

Svenska Läraresällskapets styrelseprotokoll - ang. "extralärare"

1895

Till Konungen från Svenska Läraresällskapet om extralärarna

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia