Hushållslärarnas Riksförenings historia

Under 1800-talets sista decennier uppmärksammades olika sociala problem i det svenska samhället. Några av dessa handlade om hemmens beskaffenhet och hur husmodern skötte hushållet. Kända pedagoger vid tiden ansåg att fattigdom och andra umbäranden delvis kunde avhjälpas genom bättre kunskaper och färdigheter i olikartade hushållsgöromål. Detta ledde till tanken att i skolorna införa undervisning i matlagning, eller huslig ekonomi som ämnet också kallades. Långsamt fick ämnet ett insteg i de högre skolorna.

Det var främst enskilda initiativtagare som först påbörjade undervisningen i huslig ekonomi, exempelvis lär man ha undervisat flickor i teoretisk hushållslära i Norrköping i början av 1870-talet. Undervisning i ämnet påbörjades de kommande decennierna i allt fler flickskolor och folkskolor i storstäderna och det upprättades särskilda skolkök för bespisning av fattiga barn.

Utbildningen av lärarinnor i huslig ekonomi påbörjades i Göteborg 1893. Samma år påbörjades en liknande utbildning i Ateneum i Stockholm och året efter vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. I 1897 års folkskolestadga uppmärksammades ämnet genom följande ordalydelse: ”Härjämte må, där omständigheterna sådant medgiva, tillfälle till undervisning i huslig ekonomi beredas de flickor, som begära och erhålla tillstånd att däri deltaga”. I 1900 års normalplan fick ämnet sin första kursplan.

Lokala sammanslutningar för skolkökslärarinnor inleddes 1902 vis Stockholms folkskolor. Lokalföreningen som bildades syftade till att arbeta för önskvärda reformer beträffande skolköksundervisningens ställning i folkskolan och ifråga om lärarinnornas egen ställning i ekonomiskt och rättsligt hänseende. År 1905 bildade lärarinnor i Medelpad en liknande förening. Samma år spreds upprop i tidskrifter om att skolkökslärarinnorna borde organisera sig med län och landskap som geografiska områden. Krav på en nationell sammanslutningsform kom året efter, 1906, genom att ett cirkulär spriddes till intresserade.

Det första allmänna mötet av svenska skolkökslärarinnor ägde rum i januari 1906. Under mötet hölls en rad föredrag och på mötets sista dag konstituerades Svenska skolkökslärarinnornas förening. Föreningens ändamål var att samla lärarinnor vid Sveriges skolkök till gemensamt arbete för skolkökssaken och lärarinnornas intresse.

Enligt stadgorna var föreningens allmänna möten det högsta beslutande organet. Dessa ägde rum vart tredje år efter lokalföreningarnas inbjudan förlades dem till olika delar av Sverige. På det allmänna mötet i Göteborg 1944 beslöts genom stadgeändring att föreningens beslutande församling skulle utgöras av ombudsrepresentation, vilket gällde från och med 1946. Allmänna mötet bibehölls dock. Föreningens centralstyrelse hade upp till en handfull sammanträden om året.

Centralstyrelsen tog tidigt efter föreningsbildandet upp frågor om fortbildningskurser. Bland de första kurserna som anordnades 1907 var en praktisk och teoretisk kurs i mjölkhushållning. Bland efterföljande kan noteras kursen i konservering av frukt och grönsaker och en demonstrationskurs i sjukmatlagning
Under 1930-talet intensifierades strävandena för att rationalisera det husliga arbetsområdet och för att få till stånd ändamålsenligare skolkökslokaler. Samtidigt pågick diskussioner om övergripande förändringar inom skolväsendet, vilket naturligen påverkade hushållslärarinnornas arbetsområde. Föreningens verksamhet blev konsenterad till att bevaka sin intressen i de utredningar och förslag till skolreformer som presenterades under 1930- och 1940-talen.

SSFL var en av de organisationer som 1948 bildade Svenska Facklärarförbundet (SFL). År 1963 bytte SSFL namn till Hushållslärarnas riksförening (HLR) och 1990 upphörde föreningen i och med sammanslagningen med Sveriges Lärarförbund.

Föreningen gav från 1916 till 1965 ut tidningen Skolkökslärarinnornas tidning som 1965 fick namnet Hushållsläraren. Den senare upphörde 1990.

Lärararkiven

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia