1970-talet

Barnstugeutredningens betänkande Förskolan, mynnar ut i besvikelse inom SFR, förskolelagen införs, förskollärarutbildningen blir högskoleutbildning.

1972

Barnstugeutredningens betänkande Förskolan

1968 tillsattes Barnstugeutredningen. SFR bevakade intensivt utredningens arbete och såväl SFR som SFL (genom TCO) fick direkt inflytande genom representation i utredningen. SFR var mycket positiva till utredningsdirektiven men var också kritiska till att de bara omfattade den inre verksamheten för 5-6 åringar – den borde gälla alla förskolebarn.

Även om långt ifrån allt i utredningen kom att bli riksdagens beslut, så kan inte betydelsen av Barnstugeutredningen för utvecklingen av den moderna förskolan underskattas – direktiven var mycket framåtsyftande och innehöll mycket av den policy som SFR drivit under många år. SFR och SFL var i stort mycket positiva.

Betänkandet 1972 var bra, det preciserade målsättningen för förskolan, belyste förskolans inre arbete, behandlade hela förskoleåldern och föreslog anvisningar som kunde utvecklas till studieplan utan att ha karaktär av en hårt strukturerad kursplan som SFR inte ansåg vara lämplig i förskolan.

Utredningen föreslår bland annat att förskollärare och barnskötare ska bilda gemensamma arbetslag.

SFR gick dock emot förslaget om 20 barn i syskongrupper och krävde genomgången yrkesutbildning som förutsättning för anställning. Vidare att krav på behörighet och barngruppstorlek skulle regleras i en förskolelag. Förskollärare skulle ha det yttersta ansvaret för det pedagogiska arbetes planläggning, utförande och uppföljning. SFR var också kritiska till att Socialstyrelsen föreslogs bli tillsynsmyndighet och förordade i stället Skolöverstyrelsen.

--

Barnstugeutredningen på 1000 sidor publiceras under namnet Förskolan del I och II. Utredningen föresår bland annat att förskollärare och barnskötare ska bilda gemensamma arbetslag.

--

I tidningen Förskolan diskuteras nattöppna daghem livligt - "En fråga om trygghet för barnen" - det kräver förskollärare.

1973

När Barnstuegutredningens förslag slutligen manglats igenom departement och riksdag är det mycket urvattnat.

Besvikelsen inom SFR över riksdagsbeslutet är stor. Förskollärarna känner sig lurade.

1974

SFR:s pressklipp: "Barntillsyn ingen kvinnofråga”

SFR:s pressklipp: "Nu måste staten ta sitt ansvar"

1975

Förskolelagen införs. Den innebär förskola för sexåringar, avgiftsfri 525 timmar om året, planmässig utbyggnad av förskoleverksamheten i varje kommun för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar.

 

 

 

 

1976

Den nytillträdda borgerliga regeringen lovar förbättringar för förskolan – förenklingar i statsbidraget, normer för gruppstorlek, personaltäthet och personalutbildning. Men av detta fanns inget i propositionen till riksdagen.

När den nya Barnomsorgslagen kom 1976 betonade SFR att det krävdes centrala kvalitetskriterier i form av en stadga till lagen. (Förskolan nr 2 1976) Därför blev reaktionen mycket stark när Socialutredningen i sitt slutbetänkande 1977 föreslog att barnomsorgslagen skulle integreras i Socialtjänstlagen – detta blev också riksdagens beslut när den nya Socialtjänstlagen antogs samma år.

1977

Förskollärarutbildningen blir högskoleutbildning. Den förlängs från fyra till fem terminer.

 

 

 

 

 

1979

Tidningen Förskolan rapporterar om positiva erfarenheter i Göteborg av samverkan förskola - grundskola.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia