1930-talet

Kampen för en sammanhållen bottenskola stannar av under krisåren, praktiska mellanskolor inrättas, riksdagsbeslut tas om sjuårig obligatorisk folkskola, manliga och kvinnliga folkskollärare får likalön.

1930

1930-talet – krisår, arbetslöshet och krigshot

Koalitionsregeringens krisprogram ägnades i första hand åt arbetslösheten och socialpolitiska program. Kampen för en sammanhållen bottenskola som förts så konsekvent av folkskollärarna avtog under denna period. De äldre lärarna lämnade vartefter arbetslivet och en ny generation utan minnen från sekelskiftet och företrädarnas historia tog vid och frågor som rörde anställningsvillkor och löner ägnades allt större uppmärksamhet i lärarnas organisationer. Folkskolans förlängning med ett ytterligare år förstärkte ytterligare parallellskolesystemet - ”läsbegåvningarna” skulle slussas över till realskolesystemet. Trots att detta beslut motverkade utvecklingen mot en mer demokratisk skola fick reformen gott betyg i Svensk Lärartidning. Socialdemokraterna fokuserade vid denna tid på de olika familje- och socialpolitiska reformerna och ägnade sig inte med samma kraft år utbildningspolitiken och kampen för bottenskolan. Den blev snarare en profilfråga för de liberala som anklagades av socialdemokraterna att göra arbetarfrågan till en bildningsfråga. Men i viss mån påverkades skolpolitiken av de sociala reformerna i form av införandet av fria skolmåltider, fri hälso- och tandvård, skolbad och friluftsdagar.

Arthur Engberg (s) som blev ecklesiastikminister 1932 kom att föra en elitistisk skolpolitik där det gällde att värna om ”begåvningarna” och snarare än att satsa på bredden plocka ut ”läshuvuden” från folkskolan och slussa in dem i den högre utbildningen. Han betraktades som radikal i socialdemokratin samtidigt som han på det utbildningspolitiska området snarare motarbetade de tidiga radikala idéerna som funnits i arbetarrörelsen - och fanns hos de frisinnade/liberala partiet – i arbetarrörelsen om ett skolsystem där elever hölls samman så länge som möjligt.

När högerledaren Gösta Bagge som ecklesiastikminister i samlingsregeringen under krigsåren tillsatte 1940 års skolutredning med uppdraget att göra en samlande översyn över hela skolsystemet opponerade sig Engberg som drev linjen om delreformer snarare än en helhetslösning. Samtidigt tog socialdepartementet under ledning av Gustaf Möller initiativet till den viktiga reformen med utbildningsbidrag till elever i verkstadsskolor för att på så vis motverka arbetslösheten.

Könsskillnaderna mellan lärarlönerna på väg bort

Kommittén presenterar ett förslag som innebär att läroverkslärarna ska få samma allmänna villkor som statstjänstemännen men förslaget möter kraftig kritik och läggs aldrig fram till riksdagen.

Nu var det trettiotal och dåliga tider och det skulle dröja flera år innan några nya förslag på förbättringar av lärarlönerna skulle komma i riksdagen. Mot slutet av trettiotalet blev konjunkturerna bättre och riksdagen fattade ett beslut som innebar att skillnaderna mellan kvinnliga och manliga lärare nu var avskaffad och 1939 var lönerna för läroverkslärarna enligt följande:

Lektor 9250 – 12700 Undervisningsskyldighet 20 – 24 vt; Adjunkt 7150 – 10600 Undervisningsskyldighet 24 – 30 vt; Lärare i musik, teckning och musik 5900 – 9050 Undervisningsskyldighet 30 vt

Löneutvecklingen under de närmast följande tio – tolv åren innebar en kraftig förbättring för dessa lärargrupper och 1949 var ingångs- och slutlön per år för lektorer 13700 – 17 00 och för adjunkter 10900 – 14800.

Genomsnittslönen per år för en adjunkt var 1948 12850, för en industriarbetare 5500 kronor och för en folkskollärare 9750. Skillnader mellan manliga och kvinnliga löner var nu avskaffade utom för småskollärarna där de kvinnliga lönerna var så låga att det ansågs omöjligt för en man att försörja en familj på sin lärarlön om inte extra lönetillägg utgick till de manliga småskollärarna.

(För penningvärdesjämförelser se www.historia.se)

1932

Småskoleseminarierna förstatligas.

Folkskollärarkollegiets yttrande angående förslag till förbud mot kroppsaga

1933

Praktiska mellanskolor

1933 års riksdag beslutade att yrkesbestämda högre folkskolor skulle få anordnas som praktiska mellanskolor och delas i tre linjer: handelslinje, teknisk linje och huslig linje. För lärare i teoretiska ämnen gällde samma utbildningskrav som för läroverkslärare. För undervisning i praktiska ämnen fanns inga generella utbildningskrav. För lärare i teckning, musik och gymnastik gällde samma bestämmelser som för lärare i realskolan.

1934

Motion till Stockholms Stadsfullmäktige om flickundervisningen

1936

Riksdagsbeslut om 7-årig obligatorisk folkskola. Genomförandet skulle ske 1937 till 1949.

Annons för fortbildning av folkskollärare hos Hermods

1937

Manliga och kvinnliga folkskollärare får likalön (småskollärarnas lön för låg för en man)

Manliga folkskollärare argumenterar emot likalön

"Motiverar vårt arbete lika lön?", lärarinnornas replik

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia