1910-talet

Ett flertal skolkommissioner tillsätts, Sveriges Småskollärarinneförening (SSLF) bildas och småskollärarutbildningen förlängs till två år.

1914

Folkskoleinspektionen förstärks

1918

1918 års skolkommission

En skolkommission tillsattes för att föreslå en reformering av hela skolväsendet. I direktivet stod att den sexåriga folkskolan skulle bli bottenskola för alla barn. Förslaget som lades 1922 innehöll stark kritik av det s. k. parallellskolesystemet som bl. a. innebar att de barn som skulle gå vidare till högre utbildning från folkskolan (i första hand till den sexåriga realskolan) måste lämna folkskolan redan efter tre år. De elever som skulle läsa vidare på gymnasiet fick lämna realskolan efter femte klassen där och sedan avlägga studentexamen efter ytterligare fyra år. Enligt kritikerna av parallellskolesystemet innebar detta en segregering där de välbeställdas barn slutade i folkskolan vid nio års ålder och lämnade de fattigas barn att gå kvar i folkskolan till det sjätte skolåret. Den kommunala mellanskolan som hade införts 1909 byggde på den sexåriga folkskolan och kunde avslutas med realexamen efter ytterligare fyra år. Den hade varit framgångsrik och visade att en modell med sexårig folkskola med påföljande fyraårig realskola som sedan kunde byggas på med treåriga gymnasier var fullt möjlig. Detta blev också kommissionens förslag.

Läroverkslärarna var emot och folkskollärarna och de högre kommunala skolornas lärare var för förslaget. Motståndet fanns också bland riksdagsmännen. Läroverkslärarnas motstånd sägs ha varit en anledning till att beslut om deras lönehöjningar drog ut på tiden under denna period. Riksdagsbeslutet blev en kompromiss såtillvida att det från 1928/29 skulle bli möjligt att gå över från såväl sjätte som fjärde klass i folkskolan till de läroverk som hade parallella avdelningar. Till de läroverk som bara hade en avdelning kunde man alltså enbart gå över från sjätte klassen. Övergång från tredje klass togs bort helt. Realskolan blev alltså fyra- eller femårig. Denna lösning mötte kritik från de som förespråkat en allmän bottenskola då den sammanhållna sexåriga folkskolan med övergång till den fyraåriga realskolan blev möjlig endast utanför tätorterna där elevunderlaget inte som i de stora städerna tillät parallella klasser.

Lärarlöner efter höjningar 1918

Dyrtid med stark inflation urholkade lärarlönerna som efter vissa höjningar såg ut som nedan.

(1918) Manlig lektor: 5800-6800; Kvinnlig lektor: 4800-5600; Manlig adjunkt: 43-5800; Kvinnlig adjunkt: 3600-4500; Manlig folkskollärare: 2100-3000; Kvinnlig folkskollärare: 1900-2500; Manlig småskollärare: 1400-1850; Kvinnlig småskollärare: 1200-1650

(För penningvärdesjämförelser se www.historia.se)

"Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor", av Gösta Lirén

Värner Rydéns skolkommision

Efter rösträttsreformen bildade liberaler och socialdemokrater samlingsregering 1917 och Folkskolläraren Värner Rydén kunde som ecklesiastikminister i Edén-Branting-regeringen 1917 lägga fram ytterligare förslag för beslut om bottenskolan i riksdagen. Efter Fridtjuv Bergs död 1916 skedde en åsiktsförskjutning i skolfrågor i det liberala partiet som nu delats i två – de neoliberala och de frisinnade.

Rydéns skolkommissions radikala förslag 1918 till en lagstiftning om en 6-årig bottenskola utan parallella andra skolformer vann inte allmänt gehör i de neoliberala kretsarna där många akademiker och Dagens Nyheter och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning pläderade för att behålla många det gamla parallellskolesystemet och läroverkens utbildningstradition.

Utredningen kom slutligen att behandlas av riksdagen 1927 och mötte då starkt motstånd av det nya opinionsläget och tankarna i 1918 års skolkommission om den sammanhållna medborgarskolan kom inte tillbaka förrän i 1940-års skolkommission som i sin tur resulterade i införandet av enhetsskolan och grundskola på 1950- och 60-talen.

Sveriges Småskollärarinneförening (SSLF) bildas.

1919

SAF och 1919 års undervisningsplan

SAF som utarbetat en fullständig plan för omarbetning av de tidigare undervisningsplanerna hade fyra ledamöter i den statliga utredning som omarbetade de tidigare planerna och lade ett förslag till ny som blev 1919 års undervisningsplan (läroplan). Timplan infördes för första gången och bibeln ersatte katekesen som utgångspunkt för kristendomsundervisningen. Kravet på objektivitet fördes in i läroplanen

Småskollärarutbildningen förlängs till två år

Utbildningen förstatligades inte förrän 1931 och förblev länge tvåårig mot SAF:s krav. Småskollärarna och folkskollärarna hade något olika syn på lärarutbildningen. Folkskollärarna verkade för en gemensam utbildning medan småskollärarna menade att de borde vara specialutbildade för lågstadiet.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia