1900-talet

Läroverksöverstyrelsen inrättas, lärarnas inflytande i skolfrågor ökar, Sveriges Folkskollärarinneförbund (SF) bildas, lärarlönerna höjs och görs högre för män än kvinnor vilket leder till konflikter. Den kommunala mellanskolan inrättas.

1900

Ny skolstadga

1905

Läroverksöverstyrelsen inrättas vilket ger en centralisering

SAF och lärarnas inflytande

Under tiden från folkskolans inrättande och fram till 1905 hade folkskollärarna så gott som inget inflytande i skolfrågor. SAF som arbetade målmedvetet med att stärka folkskolans och lärarnas ställning lyckades till slut under Fridtjuv Bergs ministertid få igenom beslut om lärarrepresentation i skolråden och om en central folkskoleöverstyrelse där två representanter för SAF ingick 1913. SAF verkade också för att kyrkans inflytande över skolan skulle minska till förmån för den folkvalda riksdagens styrning. Inspektionen av folkskolan hade tidigare skett genom att präster och läroverkslärare hade det som bisyssla. 1915 ledde SAFs ansträngningar att omorganisera inspektionen till att folkskoleinspektörer tillsattes på heltid.

Ledande folkskollärare på viktiga poster

Både Emil Hammarlund och Fridtjuv var liberaler och ledamöter i riksdagen från 1884 resp 1891. Fridtjuv Berg blev ordförande i 1906 års folkundervisningskommitté och ecklesiastikminister i Karl Staafs båda regeringar 1905 – 06 och 1911 – 1914. Fridtjuv Berg kunde genom att utveckla de tidigare idéerna om en bottenskola till ett politiskt och pedagogiskt program och sin ställning som minister medverka till beslut på vägen till förverkligandet av denna medborgarskola/bottenskola. Hans skolsyn präglades av socialt patos och demokratiska ideal och han vände sig mot folkskolans dåvarande roll som ”fattigskola”. Att sortera barn efter hemmens sociala ställning i samhället i parallellskolesystemet var till skada för hela samhället enligt Berg och förespråkarna för folkskolan som en allmän bottenskola. Dessa tankar fick stöd i de framväxande folkrörelserna och hos liberalerna och i växande grad även hos den framväxande arbetarrörelsen och det socialdemokratiska partiet.

Efter rösträttsreformen bildade liberaler och socialdemokrater samlingsregering 1917 och Folkskolläraren Värner Rydén kunde som ecklesiastikminister i Edén-Branting-regeringen 1917 lägga fram ytterligare förslag för beslut om bottenskolan i riksdagen. Efter Fridtjuv Bergs död 1916 skedde en åsiktsförskjutning i skolfrågor i det liberala partiet som nu delats i två – de neoliberala och de frisinnade.

SAF inrättar en upplysnings- och rättshjälpsbyrå för hjälp till medlemmarna:

SAF:s pressklipp: artikel av "en moder" om sedlighetsfrågan

1906

Riksdagsbeslut: högre lön för manliga lärare

Sveriges Folkskollärarinneförbund (SF) bildas

Läs:

Olika lön för manliga och kvinnliga lärare

Efter begäran från Sveriges Allmänna Folkskollärareförening att lönen för manlig och kvinnlig folkskollärare skulle höjas till 900 kronor beslutade riksdagen detta. För slutlönen skulle den för manliga folkskollärare vara 1350 kronor men för kvinnliga endast 1200 kronor. Vid sekelskiftet var folkskollärarens begynnelselön drygt 1/3 och slutlönen ¼ av adjunktens lön. Skatten var endast ca 5 – 10 % vid denna tid. (För penningvärdesjämförelser se www.historia.se)

Det var Fridtjuv Berg, ecklesiastikminister och folkskollärare som lade propositionen som innehöll högre lön för manliga folkskollärare än för de kvinnliga kollegorna. Motivet var att bl. a. att de manliga i egenskap av familjeförsörjare ansågs behöva högre lön. Detta förorsakade stor splittring i folk- och småskollärarkåren där folkskollärarinnorna var de första att gå ur SAF 1906 för att sedan följas av de småskollärarinnorna 1918 och sist de manliga folkskollärarna som trädde ur SAF och bildade eget förbund 1920.

Folk- och småskollärarna hade utöver lönen fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens pris

Grundlönen för lärare i teckning och gymnastik blev genom 1904 års beslut 1400 och för lärare i musik 1100 kronor. Slutlönen 2000 resp 1700 kronor. Arvodet full fulltjänstgöring för lärare i manlig slöjd och huslig ekonomi blev 1906 600 kronor och för lärare i kvinnlig slöjd 300 kronor. Pension, lön vid sjukdom och rätt till bostad ingick inte. (Adjunktens lön var vid samma tid 3000 – 5000 och för teckningslärare 2600 – 3875)

Inflationen var så hög under första världskriget att priserna nära nog fördubblats – detta var ett vägande skäl för de relativt kraftiga nominella lönehöjningarna för lärarna.

Statens kostnader för utbildning ökade mellan åren 1900 från 14 % av hela budgeten till 21 % 1920.

SAF och läromedlen 1906 och framåt

SAFs arbete för att förbättra och förnya läromedlen hade mycket stor betydelse. Man gav ut en mängd läromedel och anlitade författare och konstnärer för Lärarförlagets utgivning. Den mest använda boken i folkskolan ”Läsebok för folkskolan” var mycket kritiserad av lärarna. SAF tillsatte en kommitté för att få fram alternativ. Det ledde till en stor utgivning under titeln ”Läseböcker för Sveriges barndomsskolor”. 1906 kom den första delen: Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Svenskarnas och deras hövdingar av Verner von Heidenstam, Sven Hedins Från pol till pol, Sörgården och I Önnemo av Anna Maria Roos. SAF anlitade flera av tidens framträdande konstnärer för att framställa tavelserier som reproducerades som skolplanscher. Mest känd är kanske planschen ”Brunte hämtas på söndagmorgonen” av Nils Kreuger.

Alfred Dalin om Selma Lagerlöf

Det var också SAF som låg bakom 1906 års stavningsreform som genomfördes under Fridtjuv Bergs tid som ecklesiastikminister. Formerna dt, hv och fv togs bort – den s k Bergska stavningsukasen. Det föranledde starka protester från konservativa kretsar – till och med ett förslag att anmäla Berg till konstitutionsutskottet. Förslaget vann dock inte någon majoritet i utskottet och blev därför aldrig behandlat av riksdagen.

SAF överlämnar en fullständig plan för reformering av seminarieutbildningen till Kungl Majt. Man kräver också att folkskollärarexamen skulle berättiga till inträde till universitet.

Selma Lagerlöf skriver Nils Holgersson i en stor satsning på att förnya folkskolans läsebok initierad av SAF.

1908

Anförande av Fridtjuv Berg om medinflytande i folkskolan

1909

Den kommunala mellanskolan inrättas

Det var en påbyggnad efter det sjätte året i folkskolan. Efter fyra år i mellanskolan kunde man avlägga mellanskolexamen som var likställd med realexamen. Ett fåtal realskolor öppnades för flickor och blev samskolor. Men det stora flertalet flickor som ville studera vidare efter folkskola eller privat undervisning till högre utbildning var hänvisade till privata flickskolor som efterhand kunde få kommunala eller statliga bidrag. Dessa finansierades annars med privata donationer och skolavgifter. Det parallellskolesystem som nu ytterligare förstärktes var ett bakslag för de som ivrade för en gemensam bottenskola. Parallellskolesystemet som efterhand blev alltmer uppdelat i olika skolformer skulle inte förrän drygt femtio år senare ersättas av den sammanhållna grundskolan.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia