1880-talet

Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) bildas och Svensk Läraretidning börjar ges ut. Fridtjuv Berg håller ett berömt anförande och väljs in i SAFs centralstyrelse.

1880

1880-talets lärare

Antalet folkskollärare var vid denna tid ca 4000 varav ca 10 % var kvinnor. Läroverkslärarna var vid 1880-talet 990 (enbart män). Det totala antalet lärare vid småskolor och folkskolor uppgick till ca 7500. 1871 beslutade riksdagen att statsbidraget skulle täcka 2/3 av folk- och småskollärarnas löner. Statsbidraget skulle ges i förhållande till antalet anställda lärare och inte som tidigare i förhållande till folkmängden – detta medförde en snabb expansion av folkskolan.

Antalet folkskolor 1871-1919, diagram

En småskollärarlön

På 1880-talet var lönen för småskollärare under existensminimum för både män och kvinnor och att försörja en familj var en omöjlighet. 1889 fick småskollärare som hållit sig i livet tills de blev 55 år, 150 kronor om året av staten som pension (ca 8000 kr i dagens penningvärde). 1868 var varannan småskollärare man - 30 år senare var de endast 4 % av kåren.

Sveriges Allmänna Folkskollärarförening (SAF) bildas

96 ombud för lärarföreningar och 106 lärare och lärarinnor från hela landet samlades i Stockholm. Emil Hammarlund, senare centralfigur i SAF, var en av initiativtagarna till mötet. Vid årets slut hade 77 kretsar med 1556 medlemmar anslutit sig.

Stadgar §1 ”/---/ arbeta för den svenska folkskolans och folkbildningens höjande, för enhet och god anda inom lärarkåren och för förbättring av lärarnas ställning i allmänhet.”

Upprop med förslag om bildandet av en allmän folkskollärarförening

Förslag till stadgar, ombudslista och mötesordning

SAF:s interrimstyrelse, protokoll vid bildandet

Stadgar för Sveriges allmänna folkskollärarförening

1881

SAF och Svensk Läraretidnings Förlags AB

Redan tidigt fick Svensk Läraretidning stor betydelse som opinionsbildare för lärarnas frågor – den hade samma ändamål som SAF. Första numret kom ut 1881 - provnumret. Föreningens vice ordförande Emil Hammarlund blev tidningens första redaktör under 25 år och var också med sin hustru initiativtagare till utgivningen av tidningen Jultomten och Tummeliten. Fridtjuv Berg var tidningens redaktör under flera perioder fram till 1916.

1897 bildades förlaget – ett aktiebolag med SAF och SAFs kretsar som ägare – bolaget tog över utgivningen av tidningen och startade en omfattande bokutgivning SAGA-serien som under 50 år gav ut 300 olika titlar i sammanlagt 4 miljoner ex. (se artikel). Tidningen ges fortfarande ut – nu under namnet Lärarnas Tidning.

Läs (spridda) årgångar 1881-1933, Projekt Runeberg (extern länk)

 

 

1883

Sommaren 1883 håller Fridtjuv Berg ett anförande i Stockholmsföreningen av SAF där han pläderade för Folkskolan såsom bottenskola. Anförandet trycktes i en skrift och fick stor spridning. Här i Lärarförbundets faksimilutgåva:

Folkskolan såsom bottenskola - av Fridtjuv Berg

1886

Fridtjuv Berg väljs in i SAFs centralstyrelse där han var ordförande under ett par perioder under 1910-talet

1889

Ny skolstadga

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia