1800-talet

Den första folkhögskolan startar, det första högskolemötet hålls och det utbryter en strid om folkhögskolans frihet.

1868

Den första folkhögskolan startade i en landsvägskrog

Det var Hvilan. Egentligen fanns den redan året innan då bonden Ola Andersson hade bildat en så kallad lantbruksklubb för bondeungdomen. Som rektor lyckades man rekrytera den nyblivna docenten i geologi Leonard Holmström, 27år. Han lockades med att uppdraget var ett pionjärarbete och fick löfte att ägna halva året åt sin geologiska forskning. Han kom att stanna i 40 år som rektor och hans hustru Hedvig blev husmor på skolan. Tillsammans skapade de urtypen för den svenska folkhögskolemiljön. Ola Andersson blev ordförande i styrelsen för skolan och sedermera i egenskap av riksdagsman en varm förespråkare för folkhögskolans värden.

Parallellt med Hvilan startade Önnestad – den andra skånska folkhögskolan. Grundare var en liberalt sinnad prost, C B Bergman. Han ivrade för en sorts högre folkskolor på landsbygden. De första folkhögskolorna finansierades genom stöd- eller garantiföreningar som samlade in pengar på landsbygden.

Om de Danska folkhögskolorna jemförda med de Svenska högre folkhögskolorna

1872

Motion om statligt bidrag till folkhögskola

1877

Till det första folkhögskolemötet 1877, i Jönköping, kom 25 lärare, 1 lärarinna och 3 övriga intresserade.

1884

Herman Odhners anförande vid Lunnevads fhgsk och andra pressklipp

1886

Södra Kalmars läns folkhögskolatiikom - den första som fick Landstinget som huvudman och ensam finansiär

Strid om folkhögskolans frihet

När landstinget ville göra folkhögskolan i Ebbetorp (nuvarande Högalid) till en examensskola och ge betyg uppstod en strid om folkhögskolan fria och frivilliga policy. Lärarna och föreståndaren vann till slut striden och sedan dess har inte folkhögskolornas rätt att utforma undervisningen och bestämma skolans inriktning ifrågasatts.

Genom en motion 1872 från Ola Andersson om att folkhögskolorna skulle få statsbidrag blev detta beslut i riksdagen utan det för den skull innebar en statlig styrning av skolorna. Landstingen skulle fortsättningsvis yttra sig över ansökningar och fördela statligt bidrag.

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia